Under mitt besök i Kina åt jag mycket god mat och fick verkligen träna mina smaklökar med nya smaker. En av de härligaste smakupplevelserna var ”Hot pot”. ”Hot pot” är en välkänd rätt från Mongoliet, som man också kan äta på andra håll i världen. Varje person får en liten gryta med kokande buljong, en så kallad hot pot (varm gryta). I grytan tillagar man på egen hand det som man väljer från det gemensamma bordet – det kan vara nudlar, grönsaker, fisk, kött och svamp. När det är färdigkokt doppar man maten i en sås som man blandat till på egen hand. Det fanns flera olika sorters nudlar att välja mellan bland annat bovetenudlar.

Bovete är en ört och är inte släkt med vete. Bovetets latinska namn är Fagopyrum esculentum. Bovetets mest kända släkting är rabarber. Bovete har små vit-rosa blommor som är mycket vackra på nära håll. Blommorna utvecklas till små pyramidformade frön med ett svart hårt skal. Namnet bovete kommer från en förenkling av ”bok-vete”: bovetets frö liknar bokollon samtidigt som att man kan använda fröet på liknande sätt som vete. Det finns flera olika arter av bovete och man tror att ”vanligt bovete”, Fagopyrum esculentum, härstammar från en vild släkting som växte i centrala och västra Kina. Bovete har odlats mycket länge, i flera tusen år, men det var först på 1300-talet som bovete kom till Europa. De flesta av oss har någon gång ätit blinier och galetter som är gjorda av bland annat bovete. Rostat bovete, kasha, är inte lika välkänt i Sverige men har också mättat många munnar.

På hösten är klimatet torrt i Inre Mongoliet. Man skördar bovetet för hand och lägger hela växten för att torka i solen.

När bovetet har torkat repas fröna bort från resten av växten för hand. Efter detta läggs de oskalade bovetefröna i rena säckar. Efter den första handrensningen finns fortfarande mycket rester av boveteplantan och andra växtdelar kvar bland fröna. Därför måste bovetet rensas ytterligare. Bovetet transporteras till en liten anläggning där det först rensas och sedan sorteras i olika storlekar. Storlekssorteringen är viktigt för att skalningen ska bli riktigt bra. Efter alla steg är bovetets frö frilagt och fröna är sorterade efter storlek.

Saltå Kvarns bovete är märkt med märkningen glutenfritt. Det betyder att bovetet är odlat, sorterat, förädlat och packat så att man minimerar kontamineringen av gluten från sådd till packning. För att få använda märkningen och skriva ”Glutenfritt” på förpackningen måste också produkten innehålla mindre än 20 ppm gluten (ppm betyder parts per million). Saltå Kvarns erfarenhet är att bovete från Kina är renare (från gluten) än bovete från Europa. På alla våra partier av bovete görs en analys för att kontrollera innehållet av gluten.

Bovete innehåller ett ämne som heter fagopyrin. Fagopyrin finns huvudsakligen i bovetets gröna delar, inte i fröet. Av stora mängder fagopyrin kan man få ”fagopyrism” vilket innebär att man blir känslig för solljus (fotosensibilisering). Om boskap betar mycket bovete kan detta ske. Därför är det inte bra att äta groddat bovete.

Saltå Kvarn har fyra olika produkter av bovete – helt bovete, krossat bovete, boveteflingor och bovetemjöl.

Åsa Lindeblad är kvalitetschef på Saltå Kvarn. Hon har ansvar för att vi och våra leverantörer lever upp till våra kvalitetskrav och trovärdighet. Hon berättar i några blogginlägg om hennes  besök i Kina. Detta är del 4. Del 1 finns här: Mat från hela världen eller HUR är viktigare än VAR , del 2 här:  I en galax långt, långt borta och del 3 här: Mat odlas av människor

Inlägget Bovete, urgammalt frö på frammarsch dök först upp på Saltå Kvarn.

Saltå Kvarn stärker sin kompetens inom området bönor, ärter och linser genom att rekrytera kostvetaren Divya Jagasia. Divya är också ordförande för Baljväxtakademin och hennes uppdrag på Saltå Kvarn är att sprida kunskap och inspiration om baljväxter.

Divya är född i Indien och uppvuxen i USA. När hon flyttade till Sverige för sex år sedan upptäckte hon att svenskarna inte alls äter baljväxter på samma sätt som i Indien.

-I Indien äter man inte bara baljväxter som vardagsmat, utan även till fest och bröllop. På mina resor till Indien och USA brukar jag samla jag på mig recept och inspiration som jag gärna vill sprida vidare. Baljväxter är fantastiska, de är bra för miljön, bra för hälsan, bra för plånboken och så är det ju så gott!, säger Divya.

På Saltå Kvarn arbetar Divya bland annat med en pågående bönkampanj och med att ta fram ett nytt smörgåssortiment till Saltå Kafé. Hon kommer också att hålla i workshops och göra filmer för att visa på den mångfald baljväxter representerar och inspirera till nya sätt att tillaga dem.

-Vi är otroligt glada över att ha fått Divya hit till Saltå Kvarn. Hon är en riktig bönfantast och hon är precis den vi behöver för att lyfta vårt stora sortiment av bönor och linser. Extra kul är att hon kommer till oss under året som FN har utsett till Year of pulses, säger Susanne Skånberg, marknadschef Saltå Kvarn.

Divya Jagasia är utbildad till kostvetare på Uppsala universitet. Hon är ordförande för Baljväxtakademin och håller även kurser om baljväxter på Medborgarskolan i Stockholm på olika teman som indisk mat, mexikansk mat och New York brunch.

Saltå Kvarn är sponsor av Baljväxtakademin som är en ideell förening som vill sprida kunskap om och främja odlingen av  baljväxter, samt öka konsumtionen av dem i Sverige.

Inlägget Saltå Kvarn rekryterar baljväxtexperten Divya Jagasia dök först upp på Saltå Kvarn.

Det är trots allt inte bara kor som äter gräs. En stor del av Jordens befolkning äter gräs för att bli mätta. Hirs, majs, ris och vete är gräs. Men vi äter så klart inte strået, utan fröna. Till skillnad från vete, råg, korn och dinkel så innehåller hirs, majs och ris inte gluten. Hirs är ett samlingsnamn för en grupp gräs – det är alltså inte en art, utan består av en hel grupp arter med olika utseende och egenskaper.

Innan jag började arbeta på Saltå Kvarn begränsade sig min kunskap om hirs till hirskolvar som jag matade mina undulater med när jag var liten. Nu vet jag lite mer, men långt ifrån allt.

Den sort som Saltå Kvarn säljer är så kallad vipphirs, Panicum miliaceum. Vipphirs tros ursprungligen komma från centrala eller östra Kina och den odlas sedan mycket länge ibland annat i Asien och Afrika. Hirs är fortfarande en mycket viktig gröda i vissa delar av Afrika och Asien. Det beror bland annat på att hirs kan odlas på jordar där andra grödor inte är lämpliga. Hirs växer till exempel bra på torra jordar.

En annan sorts hirs är kolvhirs, Setaria italica. Även kolvhirs tror man kommer från östra Kina.

Som många andra grödor i Inre Mongoliet skördas hirsen för hand. Den läggs sedan i små högar och får torka på åkern.

Sedan samlas hela axen in och transporteras till en plats där flera odlare samlar sina grödor. När hirsen är torr använder man mycket enkla metoder för att skilja fröet från resten av växten. Med vindens hjälp grovrensas sedan fröna och läggs i en ren säck.

Hirs har ett hårt skal runt varje frö. Precis som med bovete transporteras hirsen till en anläggning där hirsen skalas och rensas ytterligare.

I Kina äter man nudlar av hirs, men även gröt. En vanlig frukost i vissa delar av Inre Mongoliet är hirsgröt. En morgon under mitt besök i Inre Mongoliet bestod min frukost av hirsgröt och te med getmjölk. Hirsgröten var en mild och behaglig start på dagen. Det speciella teet hade jag något svårare att tycka om.

Jag har många härliga matminnen från min mormor. Men jag tror att hon skulle ha tittat lite misstänksamt på hirs precis som hon gjorde när hon serverades ris. Så i det här fallet kan jag inte följa Michaels Pollans råd att bara äta mat som min mormor känner igen som mat. Så förutom att rekommendera dig – om du inte redan har gjort det – att prova hirs, så vill jag tipsa dig om att läsa Michael Pollans bok ”Till matens försvar”.

Åsa Lindeblad är kvalitetschef på Saltå Kvarn. Hon har ansvar för att vi och våra leverantörer lever upp till våra kvalitetskrav och trovärdighet. Hon berättar i några blogginlägg om hennes  besök i Kina. Detta är del 5. Del 1 finns här: Mat från hela världen eller HUR är viktigare än VAR , del 2 här:  I en galax långt, långt borta , del 3 här: Mat odlas av människor och del 4 här: Bovete, urgammalt frö på frammarsch

Inlägget Hirs – gräs utan gluten dök först upp på Saltå Kvarn.

Jag får ofta frågor om varför det är så bra att äta baljväxter. Det finns såklart många svar på den frågan. Ett av dem är baljväxternas hälsofördelar. Jag ska försöka redogöra för dem nedan.

Bönor, ärter och linser är mycket näringsrika. De innehåller bra protein, har låg fetthalt, komplexa kolhydrater och de är rika på fiber. De innehåller också vitaminer som folsyra, riboflavin, tiamin och niacin. Groddar du dem blir de också rika på vitamin C. Baljväxter är också rika på mineraler som järn, zink, magnesium, kalium, kalcium, fosfor och de innehåller även fytokemikalier.

Äter du en varierad kost med olika sorters baljväxter, spannmål, grönsaker, nötter och frön behöver du inte oroa dig för att få i dig tillräckligt med protein. Baljväxter kan ersätta kött för dig som vill minska din köttkonsumtionen eftersom de innehåller både protein och järn. Järnupptaget ökar när man äter baljväxter tillsammans med någonting som innehåller C-vitamin eller något fermenterat, som t ex surkål och kimchi. Proteinhalten varierar mellan de olika sorterna, sojabönan är en av de baljväxter som innehåller mest protein.

Baljväxter innehåller mycket kostfiber som enligt många studier har visat sig kunna förebygga olika sjukdomar och även sänka kolesterolhalten i blodet. Dessutom kan bönor, ärter och linser stabilisera blodsockret eftersom de bryts ner långsamt och ger en skön mättnadskänsla. Detta är bra både för den som vill gå ner i vikt och för diabetiker. Baljväxternas fiber fermenteras i tarmen vilket bidrar till en bra tarmflora, stärker immunförsvaret och minskar risken för vissa typer av cancer.

Mer information om detta kan du hitta hos Baljväxtakademin och på FN:s hemsida.

Källa: Livsmedelsverket, Legumes: Health Benefits and Culinary Approaches to Increase Intake, doi: 10.2337/diaclin.33.4.198 Clinical Diabetes October 2015 vol. 33no. 4 198-205.

/Divya Jagasia

Inlägget Varför är det så bra att äta baljväxter? dök först upp på Saltå Kvarn.

Solrosen – Helianthus annuus – är en häftig växt. Med sin stora gula blomma och sitt höga skaft förstår man varför den har fått sitt namn. De enorma blommorna liknar solar som alla vänder sig åt samma håll. När man kommer närmare ser de nästan ut som duschmunstycken som bugar sig mot marken. Att de överhuvudtaget kan stå upprätt är nästan märkligt. Om man ska vara petig så är faktiskt solrosen inte en blomma, utan massor av blommor som sitter tillsammans. Och varje befruktad blomma blir ett frö – en solroskärna.

Solrosen kommer ursprungligen från Syd- och Nordamerika och jag har läst att Columbus tog med sig solrosfrön tillbaka till Europa. För indianerna i Nordamerika var solroskärnor en viktig del i kosten. De använde även andra delar av växten för medicinska ändamål. Numera odlas solrosen både som trädgårdsväxt och till livsmedel på många håll i världen. Annan kuriosa om solrosen är att den vänder sig efter solen. Det kan man se tydligt på ett fält av solrosor – när alla blommor pekar åt samma håll likt solfångare som vrider sig för att få bästa solläget.

Efter blomningen bildar solrosen frön – solroskärnor. Vid skörden skärs blommorna loss från stjälken och solroskärnorna tas loss från blomman. Solroskärnorna läggs på tork i solen för att få den rätta vattenhalten. Det som är kvar av blomman läggs också på tork, för att kunna användas som bränsle. Även stammen används ibland som bränsle. Under mina besök hos våra leverantörer är det alltid spännande att lära sig mer om hur de olika delarna av växten används.

Precis som andra frön rensas solroskärnor först en gång ute vid fältet. Då används enkla redskap och vinden som hjälp.

Saltå Kvarn har sålt ekologiska solroskärnor sedan 2004. Under den tiden har vi tagit hem prover på solroskärnor odlade på många olika platser. Det som vi har lärt oss är att vi tycker att solroskärnor odlade i Kina är mycket goda och vackra att se på. Därför har vi solroskärnor från Kina tills dess att vi hittar solroskärnor med ett annat ursprung som är lika bra eller bättre.

Solroskärnor är lite nötiga i smaken och de går att använda till många olika saker – i bröd och kakor, i müsli eller grötblandningar, lätt rostade på sallad eller som en ingrediens i olika maträtter. Pesto gjord på solroskärnor är en av mina favoriter.

En rolig sak med solroskärnor, som vi också får mycket frågor om, är att solroskärnor blir gröna om man använder bakpulver eller bikarbonat i degen. När brödet bakas sker en kemisk reaktion mellan bikarbonaten och solroskärnorna som gör solroskärnorna gröna. Det är helt ofarligt, men ser lite konstigt ut.

Om man har en trädgård, så går det bra att odla solrosor. Blommorna sprider inte bara glädje till oss människor genom att förgylla vår vardag, utan kan också förse småfåglarna i trädgården med frön framåt hösten.

Åsa Lindeblad är kvalitetschef på Saltå Kvarn. Hon har ansvar för att vi och våra leverantörer lever upp till våra kvalitetskrav och trovärdighet. Hon berättar i några blogginlägg om hennes  besök i Kina. Detta är del 6. Del 1 finns här: Mat från hela världen eller HUR är viktigare än VAR , del 2 här:  I en galax långt, långt borta , del 3 här: Mat odlas av människor och del 4 här: Bovete, urgammalt frö på frammarsch och del 5 här: Hirs – gräs utan gluten.

Inlägget Solrosen – ett litet universum av blommor dök först upp på Saltå Kvarn.

Var med och tävla med ditt godaste hummusrecept!

Hummus är enkelt, gott och kan varieras på så många olika sätt och passar som tillbehör till många maträtter.

Vi vill veta ditt godaste recept! Ta en bild och ladda upp på Instagram, tagga med #pimpadinhummus och @saltakvarn.
Vi vill ha ditt bidrag senast den 6 maj. Lycka till:)

Vinnaren kommer få ett urval av vårt sortiment av bönor och linser.
För mer information och tävlingsregler se vår hemsida: http://www.saltakvarn.se/pimpa-din-hummus/

Inlägget Pimpa din hummus dök först upp på Saltå Kvarn.

Baljväxter har ett naturligt överlevnadsskydd för att inte bli uppätna av djur och för att inte gro så fort. Skyddet är en slags bioaktiv komponent som bland annat förhindrar näringsupptaget, gör baljväxterna svårsmälta och kan ge oss människor problem med gaser i magen. Därför är det viktigt att få bort dessa ämnen vid tillagningen.

Blötläggning, skalning, rostning, kokning, groddning och fermentering är olika sätt att hantera bioaktiva komponenter och göra bönorna, ärterna eller linserna mer tillgängliga för oss. Oftast räcker det dock att blötlägga och koka ordentligt.

SÅ HÄR GÖR DU

1. Skölj bönorna ordentligt och blötlägg dem i minst dubbel mängd vatten i 12-24 timmar. Det är smart att lägga bönorna i blöt kvällen innan och sedan tillaga dem till middag dagen efter. Ju längre bönorna ligger i blöt desto kortare blir koktiden.

2. Skölj bönorna igen i kallt vatten.

3. Koka sedan upp bönorna med nytt vatten. Använd 3 delar vatten till 1 del bönor. Sänk värmen till lägsta nivån och lägg på ett lock. Efter 15 till 20 minuter kan du börja kolla om bönorna har blivit mjuka. Det gör du lättast genom att plocka upp en böna från koket och bita i den. Är den inte mjuk så låter du bönorna koka vidare. Ställ en klocka på 10 minuter och kontrollera igen. Upprepa detta tills bönorna är riktigt mjuka, de ska inte vara al dente. Koktiden varierar beroende på bönsort, blötläggningstid, kokkärl och lagringstid.

4. Har du en mycket känslig mage kan du skölja av bönorna i kallt vatten även efter kokningen.

Kokta bönor håller sig i kylskåpet upp till en vecka. De kan med fördel frysas in. Här hittar du Saltå Kvarns alla bönor, linser och ärter. Och vill du ha inspiration kan du läsa bland våra bönrecept.

/Divya Jagasia

Inlägget Hur tillagar man baljväxter på bästa sätt? dök först upp på Saltå Kvarn.

Ur ekologisk synvinkel är det supersmart att äta baljväxter. Baljväxter är en så kallad närande gröda som kan fixera kväve från luften och gödsla både sig själv och andra grödor som senare odlas i samma jord. De kräver heller inte så stora resurser, varken i form av gödsel, odlingsyta eller bevattning. Baljväxter passar bra för ekologisk odling och bidrar till biologisk mångfald.

Baljväxter skiljer sig också  markant från andra vegetabilier genom sin höga proteinhalt. Därför fungerar de som ett gott komplement eller en god ersättare för kött och är därför viktiga ur en klimatsynpunkt.

/Divya Jagasia

Inlägget Baljväxter, smart mat för en bättre miljö dök först upp på Saltå Kvarn.

Vill du vara med i vårt nya Smakråd? Vi söker dig som har ett hängivet intresse för matlagning, som har en förkärlek för ekologisk mat och som är nyfiken på Saltå Kvarns produkter och värderingar. Under ett års tid erbjuds du att vara med i Saltå Kvarn Smakråd. Under året kommer vi att träffas tre gånger, i Stockholm och i Järna. Vid våra träffar kommer vi bland annat att lära oss om baljväxter, baka med vår bagarmästare Manfred Enoksson, titta på produktionen i vår kvarn och laga mat tillsammans. Mellan träffarna kommer du att få uppdrag som går ut på att provsmaka, laga till och utvärdera Saltå Kvarns produkter. All kommunikation kommer att ske i vår gemensamma facebookgrupp. Första träffen är i vår butik på Södermalm i Stockholm tisdagen den 31 maj. 30 platser finns det i Smakrådet. Deltagandet är helt ideellt och ingen ersättning utgår. Vi vill dock att du aktivt ska ta del av våra träffar och utföra de uppdrag du får efter bästa förmåga. Varmt välkommen med din ansökan till jennifer.key@saltakvarn.se

Inlägget Saltå Kvarn Smakråd 2016 – vill du vara med? dök först upp på Saltå Kvarn.

Eftersom vi firar baljväxternas år i år tänkte jag dela med mig av mina spännande recept som jag hoppas att du också  kommer att gilla.

Arepas – en krispig sydamerikansk pannkaka med polenta och kidneybönor som passar bra med salsa och lite gräddfil. Arepas är också perfekt till brunch med lite äggröra vid sidan av. Jag upptäckte den här rätten när jag bodde i Brooklyn – varje lördag lagade kvinnorna från Ecuador arepas och servera dem med syrad kål och salsa på Red Hook Ball Fields. Det smakade så otroligt gott så jag har börjat göra dem hemma nu när jag har flyttat till Sverige.

Nachos – min absoluta favorit till fredagsmyset, med en smaklig, het böngryta som jag tycker om att äta med tortilla chips, ost, jalapeños, sallad och lite yoghurt på topp.  Jag kan äta denna rätt till frukost, lunch eller middag och det smakar lika bra dagen efter, trots att chipsen är mjuka! Man kan även använda samma gryta i en mexikansk smörgås (torta) eller bara med sallad så att det blir lite nyttigare. Det smakar alltid gott eftersom grytan är så kryddstark, så gör extra mycket och frys in för att äta senare i månaden!

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=tylQZpvQvQA&w=560&h=315]

Chickpea of the Sea – Jag letar alltid efter nya sätt att äta så denna rätt lät spännande och annorlunda. Det är ett roligt recept som påminner om tonfisksmörgås och är gjort med kikärter, majonnäs, senap, lök, mjölksyrade gurka och citron. Passar perfekt till mellanmål eller lunch med bröd och som andra baljväxter, är den supermättande!

Black Bean Brownies – gjord på svarta bönor som i sig faktiskt redan smakar lite choklad. Kakan är full av både choklad och kakao vilket ger den en extra djup chokladsmak. Dessutom är den utan gluten, mjölkprodukter och ägg så är det ett väldigt vänligt recept. Man kan även ersätta samma mängd mandelsmör med rapsolja för att göra den nötfri! Jag kan äta den som den är men den är extra fantastisk med lite vaniljglass av hög kvalitet till. Så serveras den ofta i USA,  landet av brownies!

/Divya

Inlägget Mina favoritrecept dök först upp på Saltå Kvarn.

Saltå Kvarn spannmålsodlare Julia och Carl driver den ekologiska gården Lida utanför Nyköping. På gården arbetar de för att skapa ett rikt och levande ekosystem och med att utveckla det senaste för ett mer hållbart jordbruk. Deras mål är att bli bättre än ekologiska!

De drömmer om att skapa en mötesplats på gården dit människor kan komma för att bo, lära sig om hållbar matlagning, ekologisk trädgårdsodling och yoga. En plats dit man ska kunna komma för att få inspiration och kunna diskutera lösningar för framtiden inom hållbarhet, jordbruk och globala frågor.

Projektet kallar de Ekoladan –  eftersom de planerar att bygga om gårdens stora lada enligt ritningen ovan. Till ombyggnationen kommer de att använda sig av virke från sin egen skog och andra naturmaterial. Planen är att det ska bli en grön inspirations- och demonstrationsbyggnad. De energilösningar som planeras kommer i det närmaste att vara världsunika, med koldioxidnegativ effekt, där kol kommer att lagras i marken för att ge energi till byggnaden.

För att finansiera detta har Carl och Julia i dagarna lanserat två crowdfundingkampanjer där man på olika sätt kan stötta projektet. T ex genom att köpa en bok där de beskriver gårdens alla delar eller vackra illustrationer av Sina Schneider. Man kan även namnge lamm, köpa träd och koldioxidkompensera.

Läs mer om projektet, gården och crowfundingkampanjen här:

https://www.indiegogo.com/projects/the-eco-barn-project#/
https://www.indiegogo.com/projects/the-carbon-negative-project#/
http://lindeborgs.com

Du kan också följa Carl och Julia på Instagram och Facebook under namnet Lindeborgsfarm.

Illustration av Sina Schneider

Inlägget Projekt Ekoladan – en mötesplats för inspiration och diskussion om hållbarhet dök först upp på Saltå Kvarn.

Agnes, som jobbar i vår butik på Söder, är en duktig fotograf och matkreatör. På sin egen blogg Cashew Kitchen lägger hon upp vackra bilder och inspirerande recept. Receptet på bilden ovan kallar hon Örtmarinerade gröna linser med nektarin, jordgubb, honungsgetost och salta mandlar. Läs här så vackert hon beskriver den.

Idag (fredag 27 maj) kan du träffa Agnes och smaka på hennes örtmarinerade linser. Från kl 14 finns hon på plats i butiken på Renstiernas gata 27 och bjuder på smakprov. Välkommen förbi om du har möjlighet!

Receptet hittar du här.

Inlägget Provsmak av örtmarinerade gröna linser i vår butik på Söder idag dök först upp på Saltå Kvarn.

På Saltå Kvarn laddas det för att ta emot sommarens gäster. Saltå Kafé presenterar sin nya lunchmeny och det gamla bageriet öppnas upp för sommaren.

För att möta sommarens högtryck på Saltå Kvarn öppnar bagarna återigen upp det gamla bageriet på Saltå. Varje dag hela sommaren ska här bakas bröd till den intilliggande butiken och kafét.

-Saltå Kvarn är ett utflyktsmål för många människor under sommaren och det känns extra roligt att kunna erbjuda våra gäster nybakat bröd från vårt bageri här på Saltå. Platsen känns mer levande och sen doftar det ju också så gott från bageriet, säger Susanne Skånberg, marknadschef Saltå Kvarn.

Inför sommarsäsongen presenteras också en ny meny på Saltå Kafé som ännu mer än tidigare fokuserar på Saltå Kvarns egna produkter. Det är Divya Jagasia som är smak- och receptutvecklare på Saltå Kvarn som tagit fram recept med inspiration från hela världen. Det är smörgåsar, varma mackor och sallader med spännande smaker. Här finns bland annat italiensk panzanella, marockansk hirssallad, mexikansk torta och chickpea of the sea.

-Vi vill inspirera och bjuda på smakupplevelser av Saltå Kvarns produkter. Det man äter i kafét ska man kunna få med sig recept på och om man vill även köpa ingredienserna i vår butik, säger Susanne.

Kuriosa: Bageriet i Järna har under några år används till produktutveckling och till surdegskurser, då produktionen av bröd flyttades till en större lokal i Bromma och nu senast till Södermalm i Stockholm. Där bakas numera bröd till Saltå Kvarns egna butiker och Paradisets butiker.

Inlägget Saltå Kvarn laddar för högsäsong dök först upp på Saltå Kvarn.

Sommaren är en härlig tid på Saltå Kvarn. Det sjuder av liv och rörelse från alla som befinner sig på platsen. Sällskap som fikar i skuggan under ett träd, bagare som tar igen sig en stund i solen, barn som springer på den lilla bron över ån, personal från kafé och butik som gör ärenden mellan arbetsplatserna och en och annan som gör ett kort stopp för att köpa med sig sitt favoritbröd hem.

Vår butik håller öppet hela sommaren. Här hittar du förutom hela Saltå Kvarns sortiment ett specialsortiment som bara finns i våra egna butiker, mejeriprodukter från Järna mejeri samt storförpackningar av bland annat mjöl, havregryn, pasta, ris och baljväxter.

Precis bredvid butiken ligger vårt bageri som förser både butik och kafé med nybakat ekologiskt surdegsbröd varje dag. Dessutom bakar bagarna världens godaste kanelbullar.

I vårt kafé kan du fika och äta lunch samt förhoppningsvis även bli inspirerad till hur du kan använda Saltå Kvarns produkter hemma. Allt vi serverar i kafét är 100 % ekologiskt och de flesta råvaror kommer från lokala leverantörer, som Järna mejeri, Skilleby trädgård, Järna glass och Järna rosteri.

Den 4-8 juli kl 9.00 håller Jennifer morgonyoga med efterföljande frukost på Saltå kafé. Yogan passar alla nivåer och kommer att vara på verandan utanför kafét. Ingen föranmälan behövs men ta med dig egen yogamatta. Läs mer här.

Den 20 juli kl 14 kommer Niklas från Lugnets bigårdar till Saltå. Det är han som tar fram vår goda honung. Han kommer att berätta om honung och bisamhället och även visa hur det ser ut när bina arbetar i bikupan. Läs mer här.

Den 4 augusti upprepar vi succén med bakning för barn på Saltå Kvarn. Vår bagarmästare Manfred öppnar upp bageriet och låter barnen få baka småbröd och bullar. Allt man bakar får man ta med sig hem. Läs mer här.

Varmt välkommen till Saltå Kvarn i sommar!

Inlägget Sommartid på Saltå Kvarn dök först upp på Saltå Kvarn.

Varje vardagsmorgon under vecka 27 kommer Jennifer att leda yogaklass på Saltå Kafés veranda. Yogan efterföljs av frukost på kafét.

Yogan passar alla nivåer, även nybörjare. Klä dig i mjuka kläder efter väder, då vi är utomhus.

4-8 juli

Inlägget Yoga och frukost på Saltå Kvarn dök först upp på Saltå Kvarn.

De senaste åren har man kunnat läsa och höra mycket om matsvinn. Ibland har jag känt mig som ett riktigt matsvin när jag fått höra hur mycket matsvinn som jag ger upphov till. Enligt en FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) går en tredjedel av all mat till spillo, sett ur ett globalt perspektiv. Det motsvarar 1,3 miljarder ton mat per år till ett värde av nästan 6,6 miljarder svenska kronor.

Tydligen slänger varje svensk ungefär 107 kg matavfall varje år. Av dessa 107 kg är det 53 kg som vi inte kan äta – till exempel kaffesump, potatisskal, äppelskrutt och blast. Om man räknar bort det oätliga matavfallet, är det 54 kg som vi slänger som vi skulle kunnat äta eller dricka – och det är detta som kallas för matsvinn. 26 kg häller vi ut i avloppet och 28 kg lägger vi i en kompost eller slänger i hushållssoporna. Det innebär att varje person, varje dag, häller ut 71 gr dryck i vasken och slänger 77 gr mat i soporna, kompostpåsen eller komposten.

Uppgifterna är hämtade ur en rapport från Naturvårdsverket. I rapporten finns även siffror på hur mycket matsvinn som uppkommer i butiker, restauranger, livsmedelsindustrier, handel och storkök. Däremot saknas uppgifter kring matsvinn från fiskenäringen och jordbrukssektorn. Jämfört med matsvinn från hushåll (28 kg) så uppkommer 37 kg matsvinn per person och år i livsmedelsindustrier, handel, restauranger och storkök. I detta ingår inte det som hälls ut i avloppet.

Men det verkar som att det går åt rätt håll. Förra året rapporterade Naturvårdsverket att matavfallet från butiker, restauranger och hushåll minskar.

Under de senaste åren har man som konsument fått många tips och råd kring hur vi ska minska vårt matsvinn: Man kan ta mindre portioner, be om en ”doggy bag” när man äter på restaurang och frysa in rester. Något som tål att upprepas är att livsmedel kan ätas efter att Bäst före-datumet har passerat. Maten blir inte farlig efter att bäst före-datumet passerat – smaka, lukta, titta och se om maten går att äta. Däremot ska man inte äta livsmedel vars Sista förbrukningsdag har passerat. Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida: Vad betyder datummärkningen?

Man kan också – som förr i tiden – ha en gris som äter matavfallet

/Åsa Lindeblad Kvalitetschef

Inlägget Matsvin och matsvinn dök först upp på Saltå Kvarn.

Jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om matsvinn i Sverige, där jag skriver att jag ibland har känt mig som ett riktigt matsvin när jag fått höra hur mycket matsvinn som jag ger upphov till, detta kan du läsa här: Matsvin och matsvinn. Men hur är det med matsvinn på ett företag som Saltå Kvarn?

I vår kvarn tillverkar vi 30 olika produkter av vete, korn, råg och havre. Det matsvinn som bildas i vår kvarn är spannmål, mjöl och flingor som vi dammsuger upp vid den dagliga städningen. Detta skickas till en biogasanläggning. Skalet från havre och dinkel eldar vi i vår havreskalspanna och energin från pannan värmer upp våra fastigheter och driver ångtillverkningen när vi gör flingor. Ogräsfrön och spannmål som vi rensar bort säljer vi som ekologiskt foder.

Saltå Kvarn driver också två bagerier. Idag är brödsvinnet mycket litet och det bröd som blir över i våra två butiker – när vi stänger butikerna för dagen – ger vi bort till olika verksamheter till exempel kök som lagar mat till bostadslösa. Tidigare, när vi förpackade bröd och sålde i dagligvaruhandeln, var brödsvinnet försvinnande stort. Som brödproducent har du ansvar för att ta tillbaka gammalt bröd som ligger kvar i brödhyllan i butikerna.

Även övriga produkter som har kort datum eller inte kan säljas av andra skäl, som fel på förpackning mm tas om hand. Vårt kafé t.ex ser till att använda så mycket som möjligt av detta men vi samarbetar även här med organisationer och verksamheter som tar emot produkter och ser till att detta kommer till användning. Nu till sommaren har vi skänkt överblivna produkter till scoutlägret Vässarö. Hur gör du för att minska ditt matsvinn? I mitt tidigare blogginlägg finns information om svenskarnas matsvinn med statistik och utveckling. Läs mer här: Matsvinn och matsvin

Åsa Lindeblad Kvalitetschef

Inlägget Saltå Kvarns matsvinn gör nytta dök först upp på Saltå Kvarn.

Jag kommer från Indien där många inte får mat varje dag, så för mig är det en hjärtefråga att inte slänga mat.

Jag tror på ekologisk odling och det betyder att jag betalar lite extra för min mat. Det tar mer tid och uppmärksamhet att odla ekologisk mat eftersom man till exempel måste hantera skadedjur på ett annat sätt än att använda bekämpningsmedel. Jag värdesätter bondens och förädlarens arbete och för mig är det respektlöst mot alla i kedjan att slänga mat men det är också pengar man som man säger ”slänger i sjön”. Förutom detta är det särskild smärtsamt när det är så många runt världen som har inte tillräckligt med mat!

Enligt Livsmedelsverket, så handlar inte ”bäst före-datumet” om hur länge ett livsmedel är säkert, utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, det vill säga smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Oftast är maten fortfarande bra och ätbar, om man bara förvarar den på rätt sätt och i rätt temperatur. Du kan läsa mer om detta i min kollega Åsa Lindeblads blogginlägg: Matsvin och matsvinn

Eftersom jag brinner för att minska matsvinnet vill jag ge med några tips:
– Planera ditt inköp så att du inte köper onödiga saker som sedan kommer att slängas. Gör en inventering för att veta vad som finns och vad som saknas.
– Kontrollera att din frys och kylskåp håller den rekommenderade temperatur så att man kan förvara maten länge. Jag ställer mjölken längst bak i mitt kylskåp eftersom termometern visade att det är kallaste delen, och då håller mjölken oftast längre än bäst- före-datumet.
– Frysen är din bästa vän och de flesta saker kan frysas in, som ost, grönsaker, frukter och matrester. Frys in din överbliven pizza, bönor, krossade tomater, den övermogna bananen och frukt som är på väg att bli dålig (perfekt att göra en smoothie av senare).
– Om du får stora portioner på restaurang är det utmärkt att ta hem det och äta till lunch dagen efter! I Frankrike pågår faktisk en kampanj för att få människor att ta hem mat från restaurangen, en del av lösningen är att byta ut ”doggy bag” mot ”le gourmet bag”. Läs om detta här: Doggybagen ska minska det franska matsvinnet
– Visste du att torkade bönor, ärtor och linser har en hållbarhet på minst 8 år?
– Starta en kompost med matavfall som ger näring till din trädgård!
– Väg och skriv ner mängden matavfall så att du har koll över hur mycket du slänger. Gör övriga i din familj och vänner delaktiga.

/Divya Jagasia

Inlägget Tips för att slänga mindre mat dök först upp på Saltå Kvarn.

Jag har tidigare skrivit om min hjärtefråga att minska matsvinnet, läs detta blogginlägg här: Tips för att slänga mindre mat. I denna delen vill jag ge dig recepttips som hjälper dig att ta hand om dina överblivna matrester.

– Gör egen buljong: Spara potatisskal, lökskal, morotsskal och diverse kärnor i en stor kastrull i kylskåpet. I slutet av veckan kokar du resterna som då förvandlas till en koncentrerad bulkong. Frys i isbitar och använd när det behövs.

– Använd gammal mjölk, grädde och yogurt till att göra egen ost. Oftast säljer butikerna mjölk med sista bäst-före-datum för halva priset och då är det perfekt att göra ost. Paneer är en indisk ost som är enkelt att göra hemma. Värm 3 liter mjölk tills det börjar koka, tillsätt 0,5 dl ättika och rör med en sked tills osten stelnar. Sila genom en silduk i 20 minuter. Linda in osten i silduken och lägg en skärbräda med en tung vikt ovanpå. Låt stå i en timme. Håller sig i kylskåp ca 2-3 dagar men kan med fördel frysas in i portionsbitar för längre hållbarhet. Skär osten i bitar och lägg dem i grytor. Eller stek ostbitarna i smör eller olja och toppa en sallad med dem.

– Gör egen ghee! Man kan hitta smör för ett lägre pris om det är kort datum. Man kan frysa in det i mindre bitar eller långkoka det till ghee, som man kan förvara svalt i alla fall i många månader. Gör så här: Smält smöret i en kastrull på så låg värme som möjligt, det tar runt 20 minuter. Sjud på låg värme i en timme utan att röra i smöret, fortfarande på så låg värme som möjligt. Skumma av och låt svalna i en kvart. Häll därefter försiktigt upp i en glasburk (genom ett kaffefilter) så att bottenslammet inte kommer med. Används till matlagning.

– Använd gammalt bröd för att göra bread pudding, fattiga riddare eller krutonger till sallader. Panzanella är en italiansk sallad gjord på gammalt bröd som är en perfekt mätande rätt. Recept på fattiga riddare hittar du här.

– Har du grönsaker som inte kommer att användas kan du fermentera för att förvara längre. Fermenterade grönsaker som surkål och kimchi har höga halter vitamin C men hjälper även kroppen att absorbera näringsämnen från maten.

– Har du gröt över? Testa detta recept Grötmuffins eller släng med gröten i ditt brödbak.

Vad gör du med dina rester?

/Divya Jagasia

Inlägget Använd dina matrester dök först upp på Saltå Kvarn.

Pressmeddelande 2016-08-26
Saltå Kvarn lanserar ekologiska chiafrön som passar bra till gröt, smoothie, müsli och bakning. Chia är ett litet frö med högt innehåll av fleromättat fett och omega 3-fettsyror.De är också en källa till protein och rika på fiber. Dessutom innehåller fröna rikligt med järn, zink, magnesium och kalcium.

Chiafrön används främst till gröt, müsli och smoothie. Fröna har en förmåga att bilda gelé i kontakt med vatten vilket gör att det är användbart till olika bakverk och puddingar. Smaken är neutral och Saltå Kvarns chiafrön har inte upphettats.

Saltå Kvarns chiafrön kommer från små ekologiska familjejordbruk i Bolivia och Paraguay. Produkten är noga utvald baserat på värderingar och kvalitet.
-Det känns roligt att lansera denna produkt då den har varit så efterfrågad av våra kunder under en lång tid. Den passar perfekt tillsammans med våra övriga frukostprodukter och är ett bra tillskott till vårt frösortiment, säger Lena Borg, kategorichef frukost på Saltå Kvarn.

Saltå Kvarns chiafrön kommer vid lanseringen att finnas till försäljning i Saltå Kvarns egna butiker samt i några utvalda externa butiker. Produkten är KRAV-certifierad och säljs i en återförslutningsbar förpackning om 250 gram, priset är ca 50 kr.

Frukosttips: Blanda 1 msk chiafrön, 1 dl valfri Saltåmüsli och 1 dl mjölk. Ställ kallt i minst 2 timmar. Toppa med färska bär. Chiagröt

För mer information kontakta Jennifer Key, pressansvarig Saltå Kvarn 08 551 508 29 eller jennifer.key@saltakvarn.se.

Inlägget Saltå Kvarn utökar frukostutbudet med ekologiska chiafrön dök först upp på Saltå Kvarn.