Från och med 1 december 2014 kommer Saltå Kvarn sluta förpacka bröd i påse. Anledningarna till detta är flera, men den främsta orsaken är att vi behöver minska kostnaden för vår brödaffär. Vi levererar idag både plastförpackade och oförpackade bröd till dagligvaruhandeln. När vi nu väljer att ta bort de plastförpackade bröden minskar vi även antalet kunder och därav vår distributionskostnad betydligt, vilket är nödvändigt för företagets fortlevnad.

Det kommer fortfarande att vara möjligt att hitta våra bröd i dagligvaruhandeln, men i ett mindre antal butiker. De flesta av de butiker som idag säljer vårt oförpackade bröd kommer att fortsätta med det, och då finns brödet i brödskåp eller i brödvagnar.

-Det är tråkigt att behöva göra den här förändringen eftersom det innebär att det blir svårare att hitta våra bröd. Men sett i ett större perspektiv så är detta nödvändigt för oss att göra. Vi har under de senaste åren haft ökade kostnader för leveranserna av brödet och det är helt enkelt inte lönsamt att köra till så många butiker som vi tidigare gjort. Under våra 50 år har brödet varit en av våra viktigaste produkter, men vår försäljningsökning ligger idag på andra produkter som har möjlighet för större spridning i landet, säger Per Rosengren försäljningschef på Saltå Kvarn.

Se hemsidan för lista på butiker där du kan köpa vårt bröd: Här kan du handla vårt bröd

När Mehmet Ali Isik började handla med torkad frukt i Turkiet på 70-talet märkte han att de kemiska preparat som användes i odlingarna förstörde jordarna. Att ställa om odlingarna till ekologiskt krävde mycket av bönderna, som ofta hade för lite kunskaper i ämnet. Det var också ett problem att odlingslotterna i byarna var så små och att de blev än mindre vid varje arvsskifte. För att råda bot på detta grundade Mehmet Ali Isik Happy Village Project och bjöd in odlarna att delta. I projektet får de hjälp med analyser, certifieringar och gratis konsultation av agronomer. De kontrakteras till företaget ISIK vilket garanterar att de har en köpare av sina skördar. Man arbetar också för att hela byar ställer om till ekologisk odling vilket ger gemenskap och möjligheter till samarbete. Byarna i projektet får också premier av ISIK som de kan investera i lantbruket. En by fick t ex möjlighet att bygga en ny vattenpump, vilket gjorde att de slapp gå långt för att hämta vatten. Inom projektet ordnas också med boenden för skördearbetarna.

Mehmet Ali Isik äger och driver företaget ISIK som är en stor aktör inom ekologisk fruktodling i Turkiet. I projektet Happy Village odlas fikon, aprikoser, russin och hasselnötter. 1840 odlare i 140 byar på olika platser i Turkiet är med i projektet. Projektet bidrar även till att ungdomar kan stanna kvar och arbeta i byarna istället för att flytta in till städerna där jobben annars finns.

Tack Mehmet för din omsorg, klokhet och ditt engagemang, du är vår hjälte!

Saltå Kvarn köper aprikoser, fikon, russin och hasselnötter från ISIK.

Saltås hjältar
Saltå Kvarn präglas av olika människors passion och drivkraft. I samband med vårt 50- årsjubileum hyllar vi människor som är hjältar i våra ögon.
Följ oss och våra hjältar på www.saltakvarn.se/saltashjaltar

Inger Källander har spelat en central del i det ekologiska jordbruket framväxt i Sverige. Exempelvis hölls ett av KRAV:s första möten i Ingers kök på gården Sörtorp i Sörmland år 1985. Hon blev sedan ordförande för intresseorganisationen Ekologiska lantbrukarna. Inger skrev också den första läroboken i ekologiskt jordbruk – detta trots att hon då arbetade som språklärare.

Inger har även arbetat med ekologiskt jordbruk i internationella sammanhang, alltifrån de svindlande och karga höjderna i Ladakh i norra Himalaya till den ymniga mångfalden i den Brasilianska atlantregnskogen. Jag har själv haft glädjen att sitta tillsammans med Inger i Framtidsjordens styrelse. Framtidsjorden är ett globalt nätverk som bland annat arbetar med ekologiskt jordbruk. På senare år har Inger varit sammanhållande kraft i Ekologiskt forum som nu avvecklas till förmån för nybildade Organic Sweden där Inger också sitter i styrelsen.

Med bokserien Osynliga mirakel har Inger förnyat sitt författarskap. Här tar hon med läsaren på en upptäcktsresa in i naturens innersta väsen, till ett myller av levande varelser, många osynliga för ögat.

Inger Källander, du är vår hjälte för att du oförtrutet under flera decennier varit en av det ekologiska jordbrukets främsta förkämpar. /Johan

Saltås hjältar
Saltå Kvarns präglas av olika människors passion och drivkraft. I samband med vårt 50-årsjubileum hyllar vi människor som är hjältar i våra ögon.
Följ oss och våra hjältar på www.saltakvarn.se/saltashjaltar

Läs Åsa Lindeblads härliga skildring av hennes besök hos våra russinodlare i Turkiet förra sommaren:

I förra veckan var jag på besök hos våra två leverantörer av torkad frukt. Nu pågår skörden av druvor och det gav oss en chans att se skördearbetet, träffa druvodlare och se hur russinen sorteras och packas.

Saltå Kvarns ekologiska och KRAV-märkta russin odlas runt staden Izmir i Östra Turkiet. Druvorna som ska bli russin är små kärnfria gröna druvor som växer i täta klasar. De är mycket goda att äta färska. Druvorna är söta och deras goda smak framhävs när jag äter dem solvarma direkt från vinrankan.

Att torka druvor till russin är inget nytt påfund. Redan några årtusenden före år noll upptäckte människan att torkade vindruvor var ett bra livsmedel. Man tror att russin upptäcktes av en slump, att någon smakade på de torkade druvorna som blivit kvar på vinrankan. Många russin torkas numera i ugn, men när russin soltorkas – som Saltå Kvarns – är principen fortfarande i stort sett densamma som när metoden togs fram.

Skörden är ett hårt arbete. Först plockas druvklasarna från vinrankan. Sedan läggs druvklasarna på en presenning utomhus i solen för att torkas. Oftast ligger presenningen utbredd mellan fälten av vinstockar, för att förenkla skörden. Druvklasarna måste placeras på rätt sätt på presenningen, annars torkar inte druvorna ordentligt. I solen får sedan druvorna torka i mellan fem och tio dagar. När de är ordentligt torkade separeras russinen från stammen på druvklasen med hjälp av ett specialredskap som på långt håll ser ut som en gräsklippare. När russinen har trillat loss från stammen används en kratta för att kratta upp de lösa stammarna. Kvar blir grov-rensade russin som samlas ihop och läggs i plastbackar för vidare transport till tvättning och sortering.

Odlarna som vi träffar berättar att skörden är dålig i år, ungefär 40 procent lägre än förra året. Orsakerna till den lägre skörden är att det var kallt under april månad. Sedan drabbades också vissa regioner av regn som ytterligare påverkade skörden negativt. Många som odlar druvor skördar sina egna druvor med hjälp av släkt och vänner. Andra hyr in hjälp från säsongsarbetare. Precis som i många andra länder är säsongsarbete vanligt i Turkiet vid skörd. Många säsongsarbetare i Turkiet kommer från Anatolien och reser runt fyra månader om året och arbetar med skörden av olika frukter och grönsaker. Hela familjen följer med och familjen bor i hus eller tält. I anslutning till tälten står portabla toaletter och familjerna odlar grönsaker till husbehov. Om familjen är kvar när skolan börjar får barnen, fram tills de ska åka hem igen, gå i den lokala skolan. Det är ett tufft liv, men genom fyra månaders arbete kan familjen få en bra försörjning för hela året.

När russinen är torkade transporteras de till en anläggning där de tvättas och sedan sorteras i olika steg. Det är stjälkar som ska tas bort och eventuella stenar som ska sorteras bort. Sorteringen sker både med hjälp av olika maskiner, men även för hand.

I Sverige kallar vi ofta alla torkade vindruvor russin, men det finns flera olika sorters torkade vindruvor. De russin som Saltå Kvarn säljer är så kallade Sultanas eller Sultanrussin. En annan sorts russin är Thompsonrussin. Thompsonrussin kallar man i Turkiet rätt och slätt för – russin.

Vad är det för skillnad på Sultanrussin och Thompssonrussin? Det är samma sorts druva. De växer på samma plats. Det enda som skiljer dem åt är att innan man ska torkar Sultanrussin, så doppar man druvorna i en blandning av olivolja, vatten och kaliumkarbonat (pottaska). Doppingen gör att vaxet på druvorna blir lite tunnare och druvorna torkar fortare och får sin karaktäristiska färg och sötare smak. Om man inte doppar russinen utan låter dem torka direkt får man Thomsonrussin.

De är mörkare och har en annan smak än Sultanrussin. Jag har försökt att få veta mer om hur doppningen kom till, men jag inte hittat något bra vetenskapligt svar på min fråga. Min gissning är att man av en slump råkade doppa vindruvor i träaska och upptäckte vilken skillnad det blev. Och jag håller med – det är skillnad på russin och russin. Det gäller att plocka rätt russin ur kakan.

Åsa Lindeblad, kvalitetschef Saltå Kvarn

Louise König är hållbarhetschef på COOP. Ett viktigt och ansvarsfullt arbete med tanke på den centrala roll som COOP spelar för den ekologiska maten i Sverige. Det kanske kan verka som ett arbete där Louise ganska enkelt bör få gehör för sina idéer och förslag. Men jag anar att det inte alltid är så enkelt – Louise får kämpa hårt för att försvara hållbarhetsfrågans centrala plats i organisationen. Dessbättre har Louise en gedigen erfarenhet av att jobba med hållbarhet i komplexa sammanhang, exempelvis från IKEA. Där arbetade Louise bland annat med att reducera IKEA:s klimatbelastning.

Men det som mest talar för att Louise ska klara av att flytta fram positionerna för COOP:s hållbarhetsarbete är hon är ett energiknippe med en strålande kompetens. Vi önskar Louise stort lycka till i sitt arbete. Louise König, du är vår hjälte för att du med sådan fantastisk energi driver hållbarhetsarbetet i COOP och för att du därmed även driver på försäljningen av ekologiska livsmedel i Sverige. /johan

Saltås hjältar
Saltå Kvarns präglas av olika människors passion och drivkraft. I samband med vårt 50-årsjubileum hyllar vi människor som är hjältar i våra ögon.
Följ oss och våra hjältar på www.saltakvarn.se/saltashjaltar

Tack alla ni som bidragit med era vackra och kreativa pepparkakshus! Det är alltid svårt att välja men i år är det dessa 5 som vinner. Själv blir jag inspirerad att bygga ett hus till, för visst hinner man det innan julafton. Kanske inte staden, men det lilla kan man baka och äta upp på direkten:)

Tävlingen #saltåpepparkakshus har pågått på Instagram, sök på denna tagg om du vill se alla bidrag.

Här är de 5 bidrag som vann:

De som vunnit tävlingen har meddelats på Instagram under den vinnande bilden.
Grattis och god jul:)

Det här är Tove. Kanske har du träffat henne i vår butik på Saltå Kvarn där hon jobbar? Hon gillar quinoabiffar som hon gör på 1 dl quinoa (kokas och får svalna), 2 ägg, 1 msk crème fraiche och 1 msk ströbröd. Detta får svälla i några minuter, sen blandar hon i en hackad lök, en vitlöksklyfta, 0,5 dl fetaost och 3 msk färsk basilika. Hon smakar av med salt och peppar och ibland lite färsk chili. Smeten får svälla i 5 minuter och sedan steker hon små biffar i olja, några minuter på varje sida!

Vi utökar vårt pastasortiment med spaghetti från Italien! Spaghettin kommer från det ekologiska kooperativet Iris som vi tidigare har skrivit om här på bloggen. Det ligger i norra Italien, nära staden Parma. Här sätter man smak och kvalitet högt och arbetar därför hantverksmässigt med formar av brons och långa torktider.

Stråna är lite grövre än vanlig spaghetti och de har mycket god såsupptagningsförmåga.

I Saltå Kvarns pastafamilj finns sedan tidigare Chifferi, Farfalle, Fusilli, Fusilli fullkorn, Gnocchi, Penne, Tricolore, Lasagne samt tre pastasåser.

Här har vi låtit spaghettin koka de sista minuterna i en tomatsås gjord på vår goda pastasås Napoletana. Vill du testa detta så hittar du receptet här.

/Jennifer

Saltå Kvarns mullbär har en smak och konsistens som påminner om mjuk vaniljkola. De ekologiska bären odlas i östra och sydöstra Turkiet i provinserna Malatya, Adiyaman och Tuncelli där de också får torka långsamt i solen. Mullbär är rika på C-vitamin, kalcium, magnesium och järn och de har ett högt fiberinnehåll.

Mullbär är gott att äta som godis men passar också utmärkt i gröt, müsli, bakverk och nötblandningar. Man kan också prova att strö några bär över en välkryddad orientalisk gryta för extra smakhöjd.

– Vi har sedan många år tillbaka ett nära samarbete med våra leverantörer i Turkiet, där vi också köper våra russin, aprikoser och fikon. Mullbär har vi fått provsmaka vid våra besök och vi gillar verkligen det söta bäret med sin härliga smak av vaniljkola. Nu hoppas vi att de svenska matkonsumenterna ska gilla det också, säger Sara Herza, inköpschef på Saltå Kvarn.

/Jennifer

Det här är Helene. Hon jobbar som inköpare på Saltå Kvarn, främst med våra italienska produkter, som t ex vår nya spaghetti.
– Jag gillar verkligen vår spaghetti, säger hon. Den är grövre än annan spaghetti och har ett bra tuggmotstånd och mer smak. Jag har fyra killar hemma så hos oss går det åt ett helt paket till en middag. Ofta fräser jag ekologiska champinjoner och lök och blandar i krossade tomater, färsk oregano och basilika. Sen toppar jag med mycket parmesanost!

Mitt i ett industriområde i Järna hittar man Järna rosteri, ett relativt nystartat företag som drivs av två riktiga kaffeälskare, Robin Wilson och Joel Kornfeld. De har fokus på rosterihantverk, ekologi och galet gott kaffe. Tidigare i veckan hälsade vi på hos dem och fick se hur råbönor förvandlades till väldoftande rostat kaffe.

Den råa kaffebönan är grå och hård. Bönorna köps in från ekologiska odlingar världen över. Robin och Joel är noga med att välja gårdar där de sociala förhållande för odlarna är goda.

Kaffebönorna rostas sedan i 1000 sekunder. Det är en ganska lång rostningstid, vilket gör att smakerna hinner utvecklas ordentligt. Robin berättar här för oss att kaffet knäpper till under rostningen, precis som popcorn. När knäppandet hörs är rostningen nästan klar.

Under rostningen kontrolleras bönorna. Här kan man se att de börjar få färg.

När bönorna rostat klart kyls de snabbt ner för att rostningsprocessen ska stanna av. Med kritiska ögon letar kaffemakarna efter defekta bönor eller brända bönor som fastnat i rosten. Dessa plockas bort för hand.

Bönorna passerar sedan en rens som tar bort eventuella stenar. Sen är kaffet klart!

Vi fick provsmaka kaffebönor från olika länder och de visade sig vara stor skillnad i smak och fyllighet. Ofta blandar man olika bönor för att få till den kvalitet och smak man eftersträvar.

Vi har förmånen att sälja två kaffe från Järna rosteri. En espresso med hela arabicabönor från Brasilien, Etiopien och Peru. Det har en mjuk men intensiv smak och tydliga toner i eftersmaken. Vi har också ett malet bryggkaffe på bönor från Etiopien och Mexico. Det smakar mjukt, fylligt och härligt blommigt! Kaffet säljs i våra egna butiker.

/Jennifer

Sebastian arbetar med verksamhetsutveckling på Saltå Kvarn. Han gillar spaghetti. Han kokar sin spaghetti med örtsalt och vitlök i kokvattnet. När den har kokat klart vänder han ner den i en röra som han gjort på mosad avokado, ruccola, salt och svartpeppar. Till pastan gör han plättar på riven zucchini och hackad lök, som binds ihop av lite vetemjöl och majsmjöl. Kryddar gör han med paprikakrydda, salt, peppar och franska örter. Smeten skopar han ner med en sked i stekpannan till lagom stora plättar som får steka några minuter på varje sida.

/Jennifer

Styrelseordförande Anders Kumlander, kvarnchef Lisa Trolle, kvalitetschef Åsa Lindeblad, inköpschef Sara Herza, pressansvarig Jennifer Key, marknadschef Susanne Skånberg, VD Johan Ununger.

Igår utsågs Saltå Kvarn till Sveriges mest hållbara varumärke i konkurrens med många välkända varumärken som COOP, ICA, Lantmännen med flera. Det är självklart mycket glädjande, och alla vi som arbetar för Saltå Kvarn är väldigt stolta. Men att ett företag i Saltå Kvarns storlek toppar hållbarhetsrankingen före så många andra betydligt större varumärken som kommunicerar hållbarhetsprofil är egentligen anmärkningsvärt. Ännu mer anmärkningsvärt blir det när man vet att vi inte alls använder konventionell reklam för att kommunicera vårt arbete. Det är då särskilt glädjande att gemene man ändå har uppfattat vad vi gör. För visst tycker vi själva att vi gör mycket bra. Alla våra produkter är ekologiska, vi var först med att klimatkompensera en produkt, vi har infört ett unikt belöningssystem för de miljöåtgärder som våra bönder gör på sin gård och så vidare. Och det jag som VD tycker är viktigast är att hållbarhetsarbetet är kärnan i allt vi gör – det är inget som bedrivs vid sidan om affärsverksamheten. Det gör att vårt viktigaste nyckeltal för hållbarhet och CSR är försäljning. Ju mer vi säljer desto mindre kemikalier i vår mat, desto mindre läckage av näringsämnen som når Östersjön och desto bättre utbud av bra hälsosam mat i livsmedelsbutiken.
I en värld där det inte alltid är en fördel att vara liten är denna utmärkelse en ovärderlig uppmuntran. Uppenbarligen är det så att konsekvent och konkret handling belönas av konsumenterna.
Johan Ununger, VD
(I varumärkesundersökningen Sustainable Brand Index tillfrågades ett riksrepresentativt urval av 9500 konsumenter. Bakom undersökningen står Sustainable Brand Insight.)

En god och mättande frukostgröt som doftar gott av kardemumma. Om man vill kan man byta ut hälften av kornflingorna mot havregryn. Mängden kardemumma kan ökas efter smak.

Kornflingegröt 2 portioner

Rosta kornflingorna och kardemumman i en torr kastrull tills det börjar dofta gott. Akta så att flingorna inte bränns. Tillsätt sedan vatten, salt, russinmix och mandelhack. Koka upp och låt småkoka i 5 -10 minuter. Låt gärna gröten få svälla på eftervärmen under lock en stund. Servera med mjölk.

/Jennifer

Korn (Hordeum vulgare) räknas som vår allra äldsta kulturväxt. De tidigaste odlingarna går att spåra så långt tillbaka som till stenåldern. Kornet var fram till 1800-talet det svenska jordbrukets ledande spannmål och låg till grund för i stort sett allt brödbak. Man anser att kornet ursprungligen kommer från Himalaya.

Korn är ett släkte som i likhet med de övriga sädesslagen tillhör familjen gräs. För att ge god skörd, behöver kornet en lätt och kalkrik jord. Men det är ett tåligt sädesslag och kan växa i nästan alla klimat. Det är fortfarande ett viktigt spannmål i världen men i Europa används det numera mest till djurfoder och som maltkorn i bryggeriindustrin.

Den vanligaste underarten, Hordeum vulgare, har 6-radiga ax som omges av korta, jämna borst. Oftast är kornplantan halmgul, men det förekommer också svartblå och blåvioletta underarter.

I vår kvarn på Saltå skalas kornet, för korn måste till skillnad från vete och råg skalas. Sedan rensas, sorteras det och paketeras som helt korn eller så gör vi kross, flingor och mjöl. Skalet, går inte till spillo utan det går till vår skalpanna som förser oss med värme.
Det går inte att grodda skalat korn. Grodden finns kvar men skadas oftast vid själva skalningen så att grobarheten inte längre är särskilt hög. Vill man grodda korn så ska det vara oskalat.

Saltås kornprodukter
I Saltå Kvarns sortiment hittar du Kornmjöl, Kornflingor och Helt Korn. Kornflingor ingår också i flera av våra müsli.

En ordentlig gröt som håller gör att du står dig länge. Gott blir det också med de söta plommonen och hasselnötterna.

Sportgröt med råg och plommon 2-3 portioner

Hasselnötter 0,5 dl
Plommon, torkade 5 st
Rågflingor 0,5 dl
Havrekli 0,5 dl
Havregryn 0,5 dl
Linfrö 0,5 msk
Vatten 5 dl
Salt

Hacka hasselnötter och plommon. Lägg sedan alla ingredienser förutom salt i en kastrull. Koka upp och låt småputtra ca 5 minuter. Smaka av med salt. Gröten kan gärna svälla en stund under lock innan servering. Njut gärna gröten med färska eller tinade bär!

/Jennifer

Råg (Secale cereale) är ett sädesslag med lång historia och började odlas i Sverige under 1000-talet. Vid mitten av 1800-talet utgjorde råg en tredjedel av all odlad spannmål.

Råg var under många år en viktig gröda för den arbetande befolkningen, och den spannmålssort man vanligtvis bakade bröd på.

Råg tillhör familjen gräs, liksom vete, korn och havre. Råg tål både kyla och torka och kan oftast odlas på svårodlad mark. De vanligaste rågsorterna är idag lättskördade höstrågsorter med kort och styvt strå trots att det finns andra sorter som klarar av torka bättre. Den skiljer sig från de andra spannmålssorterna då den är en korsbefruktare. Man brukar säga att ”rågen ryker”. detta är när rågblommorna släpper sitt pollen vilket ser ut som en dimma över grödan.

Rågen har många fördelar som gör att den idag är på väg tillbaka som en viktig spannmålssort då den är rik på fiber vilket ger en ökad mättnadskänsla som håller i sig länge. Idag odlas råg på ca en procent av åkerarealen.

Uttrycket ”råg i ryggen” kommer från en gammal föreställningen om att den som äter rågbröd blir fysisk och moralisk stark:)

Saltås rågprodukter
I vårt sortiment har vi  hel råg, rågkross, rågflingor, rågmjöl, rågsikt och rågknäcke.

Det är något speciellt med råg. Den mörka färgen och den ganska kraftiga smaken gör att det känns som att man blir stark av att äta det. Och visst ligger det något i det. Enligt författaren Annelies Schöneck hjälper rågen oss att få bättre järnvärden, den stärker vår muskulatur och har en gynnsam inverkan på levern. Råg har också en mycket låg glutenhalt och är rikt på mineraler. (Ur boken Säd i daglig kost.)

Den hela rågen kan användas i brödbak eller kokas som ris. Dock behöver den blötläggas först i ca 8 timmar. Här finns ett gott recept på en sallad baserad på ljummen råg.

Krossad råg är det gott att göra gröt på. Krosset blötläggs då över natten och kokas sedan upp i blötläggningsvattnet i ca 30 minuter.

Av rågmjöl kan man baka underbara surdegsbröd. T ex vårt Barsjabröd som kryddas med kummin. Rågmjöl kan man även koka gröt på. Till en portion kokar man upp 3 dl vatten och vispar i 1 dl mjöl. Sen låter man gröten småkoka i 5-10 minuter. Nyttigare blir det om man blötlägger mjölet i några timmar (max 3) och sedan kokar upp alltihop. Gott med lingonsylt eller sirap till.

Rågsikt är en blandning av 60 % vetemjöl och 40 % rågmjöl. Används till brödbak och ger då saftiga och goda bröd.

Rågflingor är jättegott att koka gröt på. Man kokar dem precis som havregrynsgröt, 1 dl gryn och drygt 2 dl vatten. Man kan också blanda rågflingor och havregryn i gröten. Rågflingor kan man även ha i sin müsli.

Rågknäcke bakas på rågmjöl, vatten, jäst och havssalt. Det är ett riktigt hårt knäckebröd som är lätt beroendeframkallande. =)

/Jennifer

Vi söker dig som har ett hängivet intresse för matlagning, som har en förkärlek för ekologisk mat och som är nyfiken på Saltå Kvarns produkter och värderingar. Under ett års tid erbjuds du att vara med i Saltå Kvarn Smakråd. Under året kommer vi att träffas tre gånger, i Stockholm och i Järna. Vid våra träffar kommer vi bland annat att lära oss om naturens ätliga vilda växter, baka med vår bagarmästare Manfred Enoksson, titta på produktionen i vår kvarn och laga mat tillsammans. Mellan träffarna kommer du att få uppdrag som går ut på att provsmaka, laga till och utvärdera Saltå Kvarns produkter. All kommunikation kommer att ske i vår gemensamma facebookgrupp. Första träffen är i vår butik på Södermalm i Stockholm torsdagen den 21 maj. 30 platser finns det i Smakrådet. Deltagandet är helt ideellt och ingen ersättning utgår. Vi vill dock att du aktivt ska ta del av våra träffar och utföra de uppdrag du får efter bästa förmåga. Varmt välkommen med din ansökan till jennifer.key@saltakvarn.se.

/Jennifer

Johan Ununger, vår VD, är på plats 36 av Sveriges 101 miljömäktigaste i Sverige med motiveringen: I takt med att Saltå Kvarn växer blir företagets vd en allt viktigare röst i debatten om klimat och miljö. Under 2014 debatterade han­ skatteregler vid klimatkompensation, och i en debattartikel krävde han en omställning från dagens konventionella jordbruk till ett klimatsmart och ekologiskt jordbruk. 

– Det är såklart jätteroligt för mig att komma med på denna listan. Saltå Kvarns roll är förutom att sälja livsmedel även att vara delaktiga i miljödebatten. Vår vision är att rädda Östersjön och vi vill vara med och påverka utvecklingen av en mer hållbar odling och livsmedelsproduktion, säger Johan Ununger.

Syftet med listan är att visa upp föredömen och personer som sätter agendan i miljö- och hållbarhetsfrågor, som driver på utvecklingen i en mer hållbar inriktning. Varje år utnämns företagsledare, hållbarhetschefer, opinionsbildare, forskare och politiker som sätter agendan i miljö- och hållbarhetsverige. Listan har tagits fram genom dels öppen nominering och dels genom en juryprocess där åstadkommen miljö- och hållbarhetsnytta är kriteriet som juryn utgått från i sin poängsättning.

Listan över alla de 101 miljömäktigaste hittar du här: Sveriges miljömäktigaste 2015

Nyligen vann Saltå Kvarn utmärkelsen ”Sveriges mest hållbara varumärke” vilket är ytterligare ett bevis på att långsiktigt miljöarbete uppskattas och är betydelsefullt för hållbarhetsdebatten och för konsumenterna.