Jag kanske inte är helt objektiv kan ni tycka men jag tror inte jag har fel när jag säger att Saltås Vörtbröd är det godaste på marknaden

Dagen innan vörtbrödet ska bakas så gör våra bagare en rågskållning. Dvs man häller hett vatten över rågmjöl som sedan får stå och svälla till dagen därpå. Då tar man skållningen och blandar med de goda kryddorna – pomerans, ingefära och nejlika – samt russin, lite mjöl, jäst och vatten. Det blir till en fördeg som får stå och jäsa i flera timmar.

Därefter blandar men ner resten mjöl och övrigt som ska till och gör klar degen. Den får i sin tur jäsa någon timme till innan man slår upp bröden och lägger dem på plåt. De får sedan jäsa upp till runda, fluffiga bröd. Sedan gräddas de och det doftar i hela nejden.

Skållningen gör brödet extra saftigt och fördegen gör att kryddorna riktigt lämnar ifrån sig aromerna till brödet. Man behöver heller inte lika mycket jäst om man bara låter degen få tid på sig att jäsa. Dessutom blir smaken mustigare.

Alla ingredienser är så klart ekologiska och mjölet är malt i vår egen kvarn.

Ja, nu vet ni varför Saltås Vörtbröd är så himla gott!

Det finns att köpa lite överallt i Stockholmsområdet och på ett och annat håll ute i landet också.

Och här är våra duktiga bagare!

Från vänster: Adnan, Jarek, Per, Stefan, Lisa (Lisa är kvarnchef men tycker också om att baka=), Johan, Robert och Joel.

Lena E

Barsjas pepparkakshus

Baka ett pepparkashus och vinn en kokbok!

Kanske har du redan bakat ett fint pepparkashus eller så ska du snart göra det?
Ta fram din smartphone och lägg upp bilden på Instagram med taggen #saltåpepparkakshus

Tre vinnare  får vår fina kokbok  Året runt med Saltå Kvarn”.

Behöver du inspiration så kan du ta del av Barsjas tips.

Tävlingsvillkor:
- Du behöver appen Instagram i din mobil.
- Du måste du ha ett öppet Instagramkonto för att kunna delta, om du har dold profil kan vi inte se din bild.
- Tävlingen pågår fram till den 3 januari 2013.
- Vinnarna koras under vecka 2 och kommer att meddelas på vinnarbilden på Instagram.

Lycka till!

Panforte är en italiensk julkaka med choklad, honung, kanel och nötter. I Italien serveras den ofta som en tårta med florsocker på men jag brukar skära min i munsbitar och bjuda som julgodis. Den är oemotståndlig, jag lovar!

Panforte

Smörj en ugnsfast form (ca 18×20 cm) och lägg ett bakplåtspapper i botten. Blanda sedan alla nötter och mandlar med mjöl och kanel i en bunke. Smält honung och socker i en kastrull. Bryt chokladen i mindre bitar. Ta bort kastrullen från värmen när sockret har löst sig och blanda i chokladen, rör runt tills chokladen har smält. Blanda snabbt ner chokladsmeten i nötterna och rör om ordentligt. Häll choklad- och nötmassan i ugnsformen och grädda mitt i ugnen i 150 grader ca 30 minuter eller tills det småbubblar i hela kakan. Ta ut formen och låt kakan svalna lite. Skär den sedan i mindre bitar.

Det går också fint att ha torkad frukt i kakan och att variera med andra sorters nötter, allt efter tycke och smak.

Jennifer

Det här är en matig sallad med en spännande blandning av olika smaker och konsistenser. Perfekt nu efter alla julbord om det finns rester kvar att ta hand om som t ex julskinkan, senap, den lagrade osten och hasselnötterna. Att koka hel råg är också ett litet projekt som det kanske finns tid till under jullovet. Egentligen är det väldigt enkelt, man blötlägger rågen på kvällen och kokar den på morgonen därpå. Om den har svalnat när salladen ska göras så gör det ingenting så länge den inte är kylskåpskall.

Ljummen sallad 6-8 portioner

Skölj rågen i kallt vatten och blötlägg den i 8 timmar eller över natten. Koka den sedan i blötläggningsvattnet i 1-1,5 timme. Håll koll så att det inte kokar torrt, tillsätt mer vatten om det behövs och salta först mot slutet av koktiden. Låt gärna rågen stå och eftersvälla en stund under lock.

Rosta hasselnötterna i en torr stekpanna. Ansa brysselkålen, dela den på hälften och koka den i väl saltat vatten i ca 3 minuter. Skär fläsket eller julskinkan i grova tärningar och dela äpplena och osten i fina bitar.

Stek fläsket krispigt i smör i en stekpanna. Tillsätt brysselkålen, balsamvinäger och honung. Låt koka i några minuter. Smaka av med salt och peppar.

Blanda rågen med olivolja och senap. Toppa med brysselkål och fläsk, äpplen och ostbitar.

Jennifer

En lyxig men lättlagad pastagratäng med en oslagbar kombination av söt kål och salt getost. Den svenska savoykålen är i säsong fram till november/december, så den kanske kan bli svår att få tag på. Men grönkål eller svartkål går precis lika bra!

Gnocchigratäng 4 portioner

Koka pastan al dente i saltat vatten. Finstrimla purjolök, vitlök och savoykål. Fräs purjolök och vitlök i en stor stekpanna utan att det tar färg. Tillsätt savoykål och grädde och låt koka ihop i 5 minuter. Smaka av med salt och peppar, ta bort stekpannan från värmen.

Bryt getosten i mindre bitar och blanda den med den kokta pastan och savoykålen. Häll alltsammans i en stor ugnsfast smörad form. Toppa med valnötter och riven ost. Gratinera i 200 grader ca 15 minuter.

Jennifer

PRESSMEDDELANDE, 8 januari 2013

Coop-profil ny försäljningschef på Saltå Kvarn
Per Rosengren, tidigare hållbarhetsdirektör på KF och vice VD på Coop:s inköpsbolag, är ny försäljningschef på Saltå Kvarn.

– Det ska bli mycket spännande och stimulerande att vara med och utveckla affärerna i ett livsmedelsföretag som arbetar med ekologi och hållbarhet rakt igenom. Saltå Kvarn är ett mycket intressant företag med stora kunskaper, tydliga värderingar och bra produkter. Jag tror också att Saltå Kvarn kan bidra till att stärka detaljhandelsföretagens egna profiler, säger Per Rosengren.

Per Rosengren har arbetat med detaljhandel inom Coop och KF i cirka 30 år, främst med inköp och kategoriutveckling samt ekologisk försäljning. Bl a i rollen som vice VD för Cikab, som är Coop:s inköpsbolag. Därefter var han hållbarhetsdirektör för KF-koncernen, där han ingick i ledningen. Per Rosengren har bland annat varit med i utvecklingen av varumärket Änglamark. Under det senaste året har han arbetat som konsult i relation till både detaljhandel och leverantörer.

Rekryteringen av Per Rosengren som försäljningschef, vilket är en ny befattning på Saltå Kvarn, innebär ytterligare en viktig förstärkning av säljorganisationen. Nyligen startade Saltå Kvarn också ett rikstäckande samarbete med Ekologiska Säljbolaget.

– Med Per Rosengrens långa erfarenhet och unika inblick i detaljhandelns möjligheter och utmaningar kommer vi att kunna utveckla samarbetet med detaljhandeln ännu mer, säger Saltå Kvarns VD Johan Ununger.

Per Rosengren tillträdde den nya befattningen den 1 januari.

Helene Langborg i Saltå Kvarn Smakråd har tagit fram ett recept på smarriga bars, perfekta att ha med i väskan som ett energigivande mellanmål. Härligt också med det salta i de rostade mandlarna, tillsammans med det söta och sega i den torkade frukten. Tack Helene!

Bars 12 st

Hacka nötterna, aprikoserna och fikonen. Blanda alla ingredienser i en bunke, forma till 12 bars och lägg dem på en plåt med smörpapper på. Baka i ugnen i 115 grader i ca 1,5 timme. Låt dem svalna och rulla sedan in dem i gladpack.

Jennifer

Det här är ett väldigt trevligt sätt att tillaga hel dinkel. Här är det smaksatt med vitt vin, timjan och tomat men man kan välja att krydda helt efter tycke och smak. Den ugnsbakade dinkeln är god att servera som en vegetarisk ensamrätt tillsammans med ost eller som tillbehör till kött eller fisk. För att få en krämigare konsistens på dinkeln kan man blanda ner en vällagrad riven ost precis innan servering, då blir det nästan som en risotto.

Ugnsbakad dinkel 4 portioner

Skölj dinkeln i kallt vatten och blötlägg den sedan i nytt, kallt vatten i ca 8 timmar. Häll den sedan genom en sil och skölj under rinnande vatten. Om dinkeln inte ska tillagas direkt efter blötläggningen går det bra att förvara den avrunnen i kylskåpet tills det är dags.

Dela körsbärstomaterna på hälften. Skala löken och skär den i klyftor. Skala vitköken och dela den. Repa bladen från timjankvistarna.

Lägg dinkeln i en ugnsfast form tillsammans med tomater, lök, vitlök, timjan och lagerblad. Koka upp buljongen och häll den sedan i formen tillsammans med vin och olivolja. Blanda runt försiktigt.

Täck formen med aluminiumfolie eller bakplåtspapper och baka sedan i ugnen på 175 grader i ca 1 timme eller tills dinkeln är mjuk. Ta av folien/bakplåtspappret mot slutet av tillagningen för att koka bort överflödig vätska. Ta ut formen ur ugnen, salta och peppra och rör runt försiktigt.

Jennifer

I torsdags inbjöd Ekologiskt Forum till seminarium med titeln ” Inspirera att handla mera – Strategier för ökad ekologisk konsumtion” i LRF:s lokaler på Kungsholmen. Jag hade själv förmånen att vara moderator. Klaus Bentzén som är exportchef på Organic Denmark inledde seminariet. Alla som har besökt Biofach – den stora mässan för ekomat i Nürnberg – har sett Organic Denmark:s fina monter som sjuder av liv. Samtidigt har vi svenskar smugit lite förbi den svenska montern som tävlar med Kirgisiens i anspråkslöshet. Klaus beskrev hur man i Danmark nu satsar stort på ekologiskt jordbruk från samhällets alla aktörer. Politikerna sätter ambitiösa konsumtionsmål (ex 60 procent för offentliga kök) och tillför ekonomiska resurser för exportstöd, forskning, bistånd mm.  Och det ekologiska jordbruket växer på alla fronter. I Sverige syns inget sådant. Vi har en regering som totalt saknar ambitioner för det ekologiska jordbruket, ett lantbruksuniversitet som befinner sig i fel årtusende och en dagligvaruhandel som fortfarande överbetonar matens pris. På frågan vad det är som skiljer oss svenskar ifrån danskarna säger Klaus ungefär följande, som är mycket tänkvärt.

- I Danmark har vi genomskådat det konventionella industrijordbruket. Vi inser att det inte är långsiktigt hållbart. I Sverige har ni fortfarande en romantisk bild av det konventionella jordbruket – trots att det i grunden är lika ohållbart som det danska. Det gör att många i Sverige tycker att det räcker med att det är svenskt. Det är ert problem. Men vi tackar för det. Det gynnar vår export av ekologiska livsmedel. Sverige är ju dessutom ett av våra viktigaste exportländer för ekomat.

Jag tycker att Klaus pekar på en viktig skillnad mellan våra länder. Även om det ekologiska jordbruket inte är framme vid den slutliga lösningen så är det ändå en gigantisk skillnad mellan ett jordbruk som löser samtliga sina utmaningar med kemikalier jämfört med ett jordbruk som inte accepterar att man sprutar tonvis med gifter på vår mat. Men den lite anemiska inställningen till skillnaderna mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk i Sverige visar sig även när Naturskyddsföreningen inbjuder till ett seminarium i slutet på januari i år där man frågar sig vilka för- och nackdelar det ekologiska jordbruket har. Och visst kan det finnas nackdelar med ekojordbruk men de är knappast jämförbara med det konventionella industrijordbruket som förstör vår matjord, tar kål på Östersjön och förgiftar brunnar i Södra Sverige. Nej, upp till kamp för det ekologiska jordbruket!! /johan

Maria Embertsén i Saltå Kvarn Smakråd har tagit fram härliga morotscupcakes bakade med Saltå Kvarns Olivolja Lemon. Toppade med yoghurtfrosting blir de riktiga små bakverk. Tack för fin inspiration Maria!

Cupcakes

Vispa ägg och socker pösigt. Blanda alla torra ingredienser och vänd ner i äggblandningen. Tillsätt också de rivna morötterna och olivoljan. Rör om väl så att allt blandar sig. Fyll upp i formar till två tredjedelar och grädda i 175 grader i ca 15 minuter. Ta ut och låt svalna.

Frosting

Rör om försiktigt i yoghurten så att den blir mjukare och häll den sedan i ett kaffefilter och låt den droppa av i ett par timmar eller tills du ser att konsistensen blivit tjockare. Blanda sedan i florsocker och smaka av. Ta lite mer socker om du vill att det ska bli sötare. Låt yoghurten stå kallt ett tag och bred, klicka eller spritsa ut den på cupcakesen. Avsluta med att ringla över lite av olivoljan.

Jennifer

Domherre (bild från Wikipedia)

Vinter och snö.
Ett fågelbord.
Domherrar.
Det är något visst med det.
Kanske är det sedan jag var barn. Vi bodde i Dalarna då och det var alltid massor med snö varje vinter. Alltid.
Så minns jag det i alla fall.
Mormor matade fåglarna och det var full rulle kring fågelbordet och domherrarna satt i alla björkarna som röda bollar.
Och det var spännande att sitta i fönstret och titta på fåglarna. Inte så mycket tv på den tiden.
Mysigt!

Allt hos mormor var mysigt. Kaffe med vetebröd. Meta abborre och vittja mjärdar i sjön. Plocka bär och svamp i skogen. Plocka vinbär, krusbär och äpplen i trädgården.
Det var alltid något som skulle göras och tas om hand.
Mormor tyckte om Dahlior och hade stora prunkande rabatter med sin favoritblomma. Dahlior tål inte att övervintra ute och på hösten tog hon upp alla rötterna och bäddade ner dem i trälådor i matkällaren. Där fick de ligga till nästa sommar då de planterades ut igen.
Finns det nån som gör så idag??

Alla tanterna i husen omkring plockade också bär och svamp och syltade, saftade och konserverade. Det var full rulle i skogen när blåbären var mogna.
Visst plockar folk bär och frukt idag också men det är nästan vanligare att äpplena hänger kvar i träden i villaträdgårdarna om vintern än att de tas om hand.
Allt var kanske inte bättre förr men man hade ett naturligare förhållande till naturen och skogen även om man inte var friluftsmänniska.
Jag tror att fler människor på den tiden lade märke till t ex när vårfåglarna kom, för händelser i årstiderna hängde ihop med olika sysslor man hade.

Ett enkelt och roligt sätt att komma naturen lite närmare är att skaffa ett fågelbord.
Det kan man ha både om man bor i hus eller lägenhet.
Roligt för alla och inte minst för barnen. Kanske får de också mysiga minnen och kanske får de intresse för djur och natur. Mysiga minnen från barndomen kan man aldrig få för mycket av och intresse för djur och natur i unga år kan påverka synen på naturen och miljön senare i livet.
Jag har hört att barn som får vara med om naturupplevelser har mycket större tilltro till framtiden än andra barn. Kanske var det min chef som sa det.

Att lära sig namnen på fåglar är kul. Det finns ju hur många som helst och de finns överallt. En tio, tjugo arter är väl nästan allmänbildning tycker jag. Roligt också att veta att det är en koltrast som sitter på tv-antennen och sjunger om kvällen.
Själv har jag en app i mobilen. Kvitter heter den, med bilder, lite fakta och fågelläten. Den har ett quiz också med fågelsång. Kul om man som jag gillar både fåglar och frågesport.
Och så har jag en annan app, Fågelkryss, där man kan kryssa i vilka fåglar man sett. Jag gillar listor också =)

Vid vårt fågelbord i vinter har vi haft massor med olika fåglar. Bland annat steglitsar i stora flockar. Och så domherrar i alla björkarna förstås.
På bilden syns koltrast, domherre, steglits och grönfink.

SOF, Sveriges ornitologiska förening, har varje år Vinterfåglar inpå knuten. Om man vill så kan man rapportera in vilka fåglar man har vid sin fågelmatning den 25-28 januari.

Lena E

Det här är en härligt färgglad och smakrik gryta där kanel, spiskummin och chili spelar huvudrollerna tillsammans med helt korn och lamm. Kornet får koka med grytan i slutet av koktiden och tar därför åt sig av alla goda smaker. Den här grytan blir bara godare av att stå till sig i kylen över natten. Gör gärna en dubbel sats och frys in, på så sätt går det att njuta av långkok även de dagar då tiden är knapp.

Lammgryta 6 portioner

Skölj kornet ordentligt i kallt vatten och blötlägg det sedan i nytt, kallt vatten (ca 1,5 liter) över natten eller ca 8 timmar. Koka sen kornet i blötläggningsvattnet (utan salt) i ca 1 timme. Låt det gärna eftersvälla något under tiden grytan förbereds.

Ta fram köttet i god tid så att det blir rumstempererat. Putsa köttet från eventuella senor och skär det i grova bitar. Salta och peppra.

Skala löken och skär den i klyftor. Skala vitlöken och krossa klyftorna mot skärbrädan med hjälp av knivbladet. Finhacka chilin, behåll kärnorna.

Fräs köttet i omgångar i rejält med smör i en stor stekpanna så att det får fin färg. Häll över köttet i en gryta. Slå vinet i pannan och låt det puttra så att alla goda köttsafter kokar ut, häll över vinet i grytan.

Torka ur pannan, tillsätt en ny klick smör eller olja och stek därefter löken och vitlöken tillsammans med tomatpuré, chili, spiskummin, paprikapulver, kanel och lagerblad tills löken har mjuknat något och kryddorna släppt ifrån sig sina smaker. Blanda sedan ner den kryddstekta löken i grytan med köttet. Vispa ur pannan med ett par matskedar vatten och slå sedan vattnet i grytan.

Slå på tomaterna och tillsätt buljongen i grytan och låt sedan allt koka upp. Salta och peppra, sänk värmen och låt sedan grytan puttra på låg temperatur under lock, ca 1-2 timmar eller tills köttet är mört. Späd eventuellt med lite mer vatten om det verkar behövas mer vätska.

Skölj under tiden bönorna, strimla aprikoserna och hacka mandel och koriander grovt.

Blanda ner aprikoserna och kornet i grytan och låt puttra ytterligare 10-15 minuter. Vänd sedan ner bönorna, låt allt bli varmt och smaka av med salt, peppar och socker.

Strö mandeln och koriandern över grytan och servera med en klick gräddfil.

Jennifer

Idag har den årliga ekogalan ägt rum. Sedan förra året håller den till på Grand hotell i Stockholm och arrangeras av Ekoweb. Nära 200 personer från alla delar av ekobranschen väntade nyfiket på den sammanställning som Ekoweb gjort om 2012 års ekoförsäljning.

Under de senast tio åren har den ekologiska försäljningen ökat med tvåsiffriga tal varje år. I absoluta tal betyder att den ökat med ca 1 miljard kronor varje år under den senast femårsperioden. Men det visar sig att 2012 inte riktigt håller måttet i den serien. Ökningen blev endast 300 miljoner kronor eller drygt 3 procent i relativa tal. Volymökningen är större eftersom prispressen varit påtaglig.

Starkast växer ekomaten i de offentliga köken. Under 2012 ökade försäljningen med ca 16 procent och den totala försäljningen uppgår nu till 1,6 miljarder kronor. Mycket av den starka tillväxten får man tacka alla de eldsjälar ute i kommunerna som driver på utvecklingen. Att det även funnits ett politiskt mål har säkert stor betydelse.

I dagligvaruhandeln är nu ICA störst med en imponerande försäljning av ekomat på 2,5 miljarder kronor. COOP halkar efter och säljer nu för 1,5 miljarder kronor under 2012. Andelen ekologiskt av total försäljning i procent är fortfarande störst hos COOP men även den faller. Och efter att hört presentationerna från ICA, Axfood och COOP är det en logisk utveckling. Både ICA och Axfood har skarpa planer för att ekomaten ska växa medan COOP nu satsar mer på andra värden som närodlat och Fair-trade. COOP baserar denna strategi på medlemmarnas svar på enkäter. ICA och Axfood betonar dock att konsumenten är rådvill och behöver vägledning. 2 av 3 av ICA:s kunder vill ha mer information som vägledning för sina inköp.

Under 2011 växte försäljningen av ekologiskt på systembolaget kraftigt men under 2012 ökade ekoförsäljningen med ynka 1 procent. Systemet säljer ekovaror för ca 1,1 miljarder kronor.

Inför nästa år gör Ekoweb bedömningen att ekomaten kommer att fortsätta att växa med ca 4-500 miljoner kronor eller 4-5 procent i relativa tal. Det betyder att det samlade värdet på den ekologiska försäljningen under 2013 kommer att passera 10 miljarder kronor./johan

I går var det ekogala. Flera av presentationerna under eftermiddagen betonade att kunden behöver och vill ha mer information om hur produkten har producerats och var den kommer ifrån. Maria Smith som är miljöchef på ICA presenterade en kundundersökning som visar att 2 av 3 kunder vill har mer information och vägledning för att göra hållbara beslut i butiken. Åsa Domeij från Axfood har kloka tanka om hur ett säljande ekobudskap bör formuleras. Det ska vara relevant, enkelt, tydligt och produktanpassat. Med produktanpassat menar hon att olika ekoprodukter har olika mervärden, exempelvis kan ett budskap om ekoskinka handla om att grisarna får var vara ute och böka i jorden medan ett ekobudskap om frukt och grönt är mer relevant och anpassat om det handlar om minskad risk för innehåll av kemiska bekämpningsmedel.

Men det handlar kanske inte bara om att lyfta fram den ekologiska produktens fördelar. Ännu mer effektivt blir det när ekoprodukten ställs mot den konventionella produktens brister. Det finns ett antal intressanta exempel på det.
Från min tid som konsult på Gröna Konsum i slutet på 90-talet var jag med om ett par sådana exempel. När man klagade på att eko-äggen sålde för dåligt, sa jag följande:
- Ställ ut två videomonitorer vid äggen. En som visar burhönsen och en som visar ekohönsen då ska ni få se på ändrade köpbeteenden.
Det vågade man förstås inte. Men när man slutade sälja burägg så kom ändå denna annons:

Ett annat exempel kommer från tiden när jag hade förmånen att delta i jobbet med varumärkesplattformen för Änglamark i slutet på 90-talet. Då samarbetade Konsum med Lowe Brindfors som gjorde den film som sedermera hamnade i domstol eftersom de skånska spannmålsbönderna inte tålde filmens budskap. Men effektiv var den. Änglamarksförsäljningen ökade med nära 30 procent på några dagar efter det att filmen visades

Ett mer sentida exempel kommer från Ica Stenkulla i Nyköping där Magnus Åberg vågade sig på följande relevanta, enkla, tydliga och produktanpassade budskap – allt enligt Åsa Domeijs recept. Om jag förstår rätt såldes inga konventionellt odlade bananer alls under den period som skyltarna satt upp. Effektivt men framför allt väldigt modigt./johan

Havre (Avena sativa) har vi väl alla ätit och då säkert i form av havregryn eller havremust. Ändå odlas den mesta havren sedan länge till djurfoder.
Under medeltiden var havre det mest konsumerade sädesslaget i norra Europa. I Sverige åt vi mycket havre fram till potatisodlingens genombrott under 1800-talet.

Under senare hälften av 1800-talet var havre en av Sveriges viktigaste exportvaror.  I mitten av 1900-talet minskade antalet arbetshästar och därmed minskade odlingen av havre betydligt men ända fram till början av 1960-talet var havre dock det dominerade sädesslaget på de svenska åkrarna.

Havre är lätt att skilja från de andra sädesslagen med sin luftiga vippa

Lite historia
Eftersom havre var ett utmärkt kreatursfoder så fick den dåligt rykte som människoföda.
Flera kulturer såg med förakt på de folk som livnärde sig på samma kost som sin boskap. Särskilt i Rom och Grekland hade man den synen på havre. Föraktet smittade av sig till Frankrike och England där ingen riddare skulle ätit det han fodrade sin häst med.
Men på Irland och i Skottland, som inte stod under romerskt inflytande, åt man havre. Om havregröten sa skottarna att ”Den håller kroppen sund, huvudet kallt, fötterna varma och gör män av järn.”
Engelsmännen hånade skottarna med ”Havren är känd som näring åt männen i Skottland, åt hästarna i England”.
”Så är ju också England känt för sina hästar medans Skottland är känt för sina män!”, svarade skottarna.
Det var förr det.
Idag äter man massor med havregrynsgröt i hela Storbritannien. Till och med drottningen lär äta havregrynsgröt till frukost varje dag, har jag hört.

Odling
Havren trivs bra norrut och odlas idag framför allt i Europa och Nordamerika. Det mesta odlas som sagt till foder, främst till nötkreatur och hästar.
Havre är ganska tåligt och i Sverige skördas det oftast sist av spannmålen. Man odlar havre ända upp till södra Härjedalen. Odlas den längre norrut så kanske den inte hinner mogna.
Havre är lätt att skilja från de andra sädesslagen med sin luftiga vippa. Havre har också den vackraste och guldgulaste halmen.
Ytterskalet, agnarna, sitter kvar efter att havren skördats och dessa behöver avlägsnas innan man kan bereda flingor  eller mjöl av den. Agnarna består mestadels av cellulosa och passar inte till männsikoföda. På Saltå Kvarn  tas agnarna omhand och eldas i vår skalpanna som förser oss med värme.
Saltå Kvarns havre odlas framförallt i Södermanland, Östergötland och Västergötland och är främst av sorten Kerstin men vi testar också nu en äldre sort, Sol II.

Oskalad havre som den ser ut när den anländer till kvarnen.

Skalad havre – agnarna har avlägsnats. Nu är havren klar att beredas till flingor och mjöl.

Nakenhavre
Det finns också en sort som kallas Nakenhavre (Avena nuda) som ursprungligen härstammar från Kina där den odlats i flera tusen år. Dess kärnor sitter löst och agnarna flyger så att säga av då man tröskar (skördar) spannmålen. Nakenhavre har något högre näringsinnehåll än vanlig havre och är också enklare att förädla till mjöl och flingor då den inte behöver skalas först. Nakenhavre odlas även i Sverige men inte i någon större utsträckning.

Flyghavre
Flyghavre (Avena fatua) är släkt med den odlade havre och är ett svårt ogräs i havreåkern. Flyghavren mognar tidigare och stjäl också näring från den kultiverade havren. Kärnorna  faller ur då man försöker skörda den och blir till spillsäd och den duger inte ens till foder. Det latinska namnet fatua betyder också värdelös.
Det är markägarens ansvar att insamla och bränna flyghavre så att den inte sprider sig.
Flyghavre är längre än vanlig havre och känns lätt igen då den sticker upp ovanför den odlade havren.

Havre och hälsa
Havre är det näringsrikaste av våra fyra inhemska spannmålssorter. Det innehåller stora mängder fibrer, antioxidanter, B-vitaminer, proteiner och mineraler.
Havre innehåller också mer fett än vete, råg och korn, varav ca 80 % är omättade. Vidare är havre också en utmärkt källa till mangan, magnesium, koppar, zink och järn.
Det är också ett av de livsmedel som har störst andel vattenlösliga fibrer, så kallade betaglukaner. Betaglukaner har den effekten att det kan sänka kolesterolvärdet och stabilisera blodsockernivån. Havrekärnan innehåller ca 6-8 % betaglukan.
Den kolesterolsänkande effekten uppnås vid ett dagligt intag av 3 g betaglukan vilket motsvarar ca 2 portioner gröt av havregryn eller 1 portion gröt av havrekli.

Havre är också den enda spannmålen som innehåller avenalin, ett slags grönsaksliknande lagringsprotein (globulin). Globuliner kännetecknas av vattenlöslighet och det är tack vare denna egenskap som man kan tillverka havremjölk. Numera ett alternativ om man t ex inte tål vanlig mjölk.

Havre och gluten
Många som är glutenintoleranta kan äta havre. De proteiner som kallas gluten ser olika ut i de olika sädesslagen. Proteinuppsättningen i havre skiljer sig stort från de övriga sädesslagens, vilket skulle förklara havrens särställning.

Om du är glutenintolerant bör du ändå rådgöra med din läkare om du kan äta havre!

För att vara helt säker på att det inte finns inblandning av andra sädesslag i t ex havregryn, så finns idag havreprodukter märkta Ren havre. Ren havre specialhanteras från utsäde till färdig produkt, så att inblandningen av andra sädesslag minimeras. Vad jag känner till så finns idag inga ekologiska produkter av ren havre. Det är svårt att få till i ekologisk odling pga växtföljden bland annat.

Havre i kosten
Hel havre är jättegott att servera kokt som ris eller att blanda i sallader. Havrekärnorna är lite söta och blir ordentligt mjuka vid tillagning. Barnen brukar också tycka det är gott.
Vill man ha extra god havre så kan man dextrinera (blötlägga och rosta) den. Det förhöjer smaken och förkortar också koktiden avsevärt och havren klibbar då heller inte alls. Själva dextrineringen tar lite tid men när det väl är gjort så kan man förvara den dextrinerade havren i en tättslutande burk och när man blir sugen på havre till middag så går det fort att laga till.
Det är rätt mysigt att dextrinera också. Man rostar på väldigt svag värme i flera timmar och från att det bara luktar lite fuktig säd så sprider sig plötsligt en otroligt angenäm doft i köket. Pang så är det klart liksom!

Att baka bröd med mjöl av havre går inte så bra då inga glutenbildande proteiner finns. Det jäser inte upp helt enkelt men man kan förstås baka småkakor och kex.
Hel havre, kross och flingor kan blandas i bröddegen. Annars äter vi mest havre till gröt eller i frukostblandningar.

Havregrynsgröt med kardemumma, bär och frön
2 portioner

Rosta havregryn och kardemumma på hög värme i torr kastrull någon minut tills det börjar dofta. Skaka då och då under tiden.
Tillsätt vatten och lite salt. Sänk värmen och koka i 3 minuter. Rör om då och då.
Hacka under tiden nötterna. Häll uppgröten i en skål och toppa med bären medan den fortfarande är rykande het.
Strö över nötter och frön. Servera med kall mjölk.

Saltå Kvarns havreprodukter

På Saltå Kvarn tillverkar vi havregryn, havrekli, havrekross, hel havre och skrädmjöl av havren. En del av havreprodukterna ingår också i  t ex olika müsli, fyrkornskross och i bröd.

Havregryn är en fullkornsprodukt tillverkad av hel, skalad havre som ångats och pressats till flingor. Hela kärnan med grodd och kli och alla näringsämnen finns kvar.
Havregryn är förstås supergott till gröt och i müsli men prova ockå att blanda lite i köttfärsen. Inte dumt alls!

Fiberhavregryn är en blandning av 85 % havregryn och 15 % vetekli. En fullkornsprodukt för den som vill ha gröten extra fiberrik. Gott att strö på fil också.

Havrekli är också en fullkornsprodukt och tillverkas på samma sätt som havregryn men sedan siktas det mesta av kärnan bort. Havrekli har högre näringsinnehåll än havregryn och innehåller också mer kostfiber. Väldigt gott till gröt och dessutom ger en enda portion om dagen den kolesterolsänkande effekten.

Hel Havre är hel skalad havre. Bara agnarna har tagits bort. En fullkornsprodukt.
Gott i stället för ris. Prova också att byta ut ca 10 % av mjölet mot kokt havre när du bakar bröd. Det blir riktigt gott och saftigt.

Havrekross är hel skalad havre som krossats. Även det en fullkornsprodukt.
Havrekross passar perfekt till gröt som får lite mer motstånd än havregryn. Havrekross är också utmärkt i brödbaket och det behöver inte kokas först utan det räcker att man blöttlägger över natt/dag.

 Skrädmjöl tillverkas av fullkornshavre som läggs i blöt och sedan rostas innan det mals till mjöl. Skrädmjöl används till gröt och välling. Mycket gott!

Kuriosa
- Under 1990- och början av 2000-talet exporterades mycket havre till USA. Kärnan på färgen var en avgörande faktor. Både svensk och finsk havre är känd för bra kvalitet men i Finland blir havrekärnorna ljusare och i Sverige något gulare. Det gav finnarna konkurrensfördel i exporten.

- Det sägs att om man tuggar i sig en liten näve torra havregryn så hjälper det mot halsbränna. Kan ju vara värt att prova.

- Att bada i avkok på havre ansågs förr lugnande. Ja, varför inte

Lena E

Hirsflingor är naturligt glutenfria och dessutom väldigt goda att koka gröt på. Här smaksätts gröten med vaniljsocker och toppas sedan med rostade mandlar, en sötsyrlig kompott på fikon och apelsinjuice samt en klick smältande smör… Kan inte bli annat än gott!

Rostad hirsgröt 2 portioner

Häll hirsflingorna i en kastrull och värm tills det doftar gott och flingorna blivit lätt rostade. Tillsätt vattnet och mjölken och låt allt koka upp. Blanda ner salt och vaniljsocker och låt puttra på svag värme i några minuter. Späd eventuellt med vatten om det blir för torrt.

Skär fikonen i mindre bitar och lägg i en kastrull tillsammans med apelsinjuicen. Låt koka upp och puttra sedan på svag värme tills fikonen mjuknat och vätskan kokat in.

Hacka mandlarna grovt.

Lägg gröten i skålar. Hyvla eller klicka på smör och toppa sedan med fikonkompotten och mandlarna. Servera med mjölk.

Jennifer

Det finns säkert lika många grötblandningar som det finns grötälskare! Vi på Saltå Kvarn är väldigt nyfikna på era favoriter. Därför utlyser vi nu en tävling om det bästa grötreceptet.

Den som vinner får ett härligt paket med boken Året runt med Saltå Kvarn, fina havregryn från vår kvarn, nyttiga linfrön och sötsega aprikoser. Andrapriset är en förpackning havregryn, linfrön och aprikoser och tredjepris en påse havregryn.

Det du ska göra för att vara med och tävla är att dela med dig av ditt bästa grötrecept. I receptet ska det ingå en produkt från Saltå Kvarn och vi vill också veta varför du tycker att gröten är så bra. Lämna ditt tävlingsbidrag här på bloggen. Tävlingen avgörs fredagen den 16 februari och vinnarna meddelas här på Saltåbloggen. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Det vinnande receptet kan komma att publiceras på Saltå Kvarns blogg och hemsida.

Lycka till!
/Jennifer

Förra veckan var det dags för årets träff med våra spannmålsodlare.
Trots dåligt väder och att flera röjt snö hela natten så var vi ändå några som samlades på Skillebyholm som ligger några km från Saltå Kvarn.

Odlardagen är ett tillfälle för oss att träffa våra svenska spannmålsodlare och att dryfta olika saker som ligger oss alla om hjärtat.
I år var fokus på våra nya spannmålskriterier och hur vi gemensamt ska arbeta med dem.

Poängsystem med ca 130 olika miljöåtgärder
Saltå Kvarn satsar på ekologiskt kretsloppsjordbruk och ger en merbetalning till till dessa. På en ekologisk kretsloppsgård ska det finnas djur, en sund växtföljd och en hög självförsörjningsgrad på foder och gödsel (90 %).
En kretsloppsgård kan potentiellt minska läckaget av näringsämnen till omgivningen med mer än 50 procent. Gemensamt för alla leverantörer är att de dessutom ska vara godkända enligt KRAVs regler.
Vi har också tagit fram ett poängsystem där gårdarna kan välja mellan 130 olika miljöåtgärder som är inriktade på att motverka klimatförändring och gynna biologisk mångfald. Ju fler poäng, ju mer betalt per kg spannmå. Vi kallar det ”Saltå Verktygslåda” och med hjälp av den vill vi arbeta mot vår vision – Rädda Östersjön!
Läs mer på vår hemsida.

Fosfordammar och biologisk mångfald
Vi hade också ett par trevliga och intressanta föreläsare hos oss. Dels Pia Kynkäänniemi, Doktorand, SLU Inst. för Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, som berättade om sitt forskningsarbete med fosfordammar och hur det funkar och Jan Wester, passionerad fågelälskare som inspirerade om hur vi kan gynna fågellivet i odlingslandskapet. Båda föredragen synnerligen intressanta!

Syftet med fosfordammar är att de visat sig ha goda effekter mot fosforförluster. Genom att anlägga en damm så kan man samla upp sediment från botten i dammen och återföra den till jordbruksmarken, där den så att säga hör hemma. På så vis så minskar man också läckage av fosfor till grundvatten och sjöar.
Att anlägga en fosfordamm på gården är ett exempel på åtgärd som ger poäng.

Jan Wester berättade om hur fåglar väljer miljö efter behoven de har. Mycket prat om storken blev det och när man ser flygfoton från de baltiska länderna och Polen, där det fortfarande finns småskaligt jordbruk, dammar, diken och gröna vägrenar, så förstår även den oinvigde att storken hellre häckar där än i Skåne.
Landskapet är mer varierat, floran är rikare och därmed även tillgången på insekter, gnagare, ormar m.m. Allt vad en stork kan önska.
Att skapa en slåtteräng eller spara ogödslade zoner i åkern är ett par exempel på åtgärder som påverkar artrikedom och gynnar fågellivet. Ger poäng.

Skåne ca 900 meters höjd

Polen ca 900 meters höjd

Möte med människor
Intressant var också samtalen alla emellan. Små historier och anekdoter ur vardagen och massor med idéer om hur vi tillsammans kan få Sverige ekologiskare!
Alla våra odlare har ju inte alltid odlat ekologiskt och det är roligt att höra hur växter och djur som försvunnit från gårdarna kommit tillbaka då de lagt om till ekologisk odling.

Bengt Eriksson driver ekojordbruk på sitt föräldrahem Täby Gård, strax utanför Västerås. Bengt berättade att han för många år sedan undrade varför måsarna försvunnit från trakten. Sen la han om till ekojordbruk och vips var det fullt av måsar efter traktorn igen då han plöjde eller harvade åkern. ”Jag fattade ju inte först men sen insåg jag ju att det var daggmaskarna som kommit tillbaka!”

Han och Eva är också glada över att de numera har diken som är som blomsterrabatter.
”Och den magiska känslan av att se ut över sin åker i morgonljuset när daggen ligger kvar i spindelväven och hela fältet lyser trolskt av alla spindelnäten och solens ljus. Det är så vackert att det är svårt att beskriva”.
”Grannens konventionella åker bredvid, han har inte ett enda spindelnät han, berättar Bengt.”

Själv har jag ett minne från tiden på en av de biodynamiska gårdarna i Järna.
Vi skulle hjälpa granngården med plöjning och harvning. Plöjningen på hösten var det inget särskilt med men på våren då åkern harvades såg vi att halmresterna som plöjts ner på hösten fortfarande fanns kvar. Lika hela och fina som de var på hösten.
På våra åkrar var alltid halmen förmultnad när man harvade om våren.
Otrolig skillnad på mikroorganismer i den ekologiska och konventionella åkern således.

Jag tror att det är väldigt många som inte förstår hur döda de konventionella jordarna är. Att man sedan därtill lägger igen diken, tar bort holmar i åkrarna, planar och rätar ut, odlar samma grödor år ut och år in, inte har djur på gården (eller bara har djur!), gör att både växt- och djurliv tar stryk.

En bonde idag som tagit över familjegården kan ju aldrig sakna spindelnäten i morgonljuset eller blomsterprakten i dikena. För ofta odlade både far och farfar konventionellt och kanske såg de till att ogräsbekämpa ordentligt, ja ända ut i vägrenen. Så där fanns aldrig några spindlar och inga blomsterabatter efter vägen.

Lena E

Här kommer ett semmelrecept bakat med fördeg. Fördegen gör bullarna saftigare och fluffigare.
Man kan också ”fuska” ner lite fullkornsmjöl i degen utan att det märks
Receptet är till 30 bullar och fyllningen likaså.

Semmelbullar ca 30 stycken

FÖRDEG:

Du kan alltså välja om du vill göra fördegen dagen innan eller samma dag som du ska baka.
Ta fram ägg och smör så att de får rumstemperatur.

Gör så här:
I maskin: Häll samman och kör i ca 2-3 minuter, tills degen är slät.
För hand: Smula jästen och rör ut den i mjölken. Tillsätt mjölet och rör med en träslev i några minuter tills degen känns slät. Byt hand om du blir trött.

BULLDEG:

Gör så här:
Blanda samman alla ingredienserna med fördegen. Justera konsistensen med mjölet.
(Om du har en surdegsstart så kan du blanda i en msk. Annars låter du bli.)
Knåda intensivt till en medelfast deg. Pyttelite lösare än en vanlig bulldeg.
Låt degen vila i ca 30 minuter under duk. Den ska ha ökat i storlek med ca 50 %.
Forma till 3 avlånga degrullar, ca 30 cm långa.
Försök att forma rullarna genom att rulla dem lite emot dig samtidigt som du trycker in degen med tummarna. Det ska resultera i att degrullarna får en bra ytspänst. På så vis jäser de upp bättre.
Låt vila i 30 minuter, gärna under duk.
Dela varje rulle i 10 delar och forma till runda bullar. Lägg på smord plåt eller med bakplåtspapper.
Jäs under duk till ungefär dubbel storlek.
Pensla eller spraya bullarna med lite vatten, så får de en fin yta.
Grädda 10-12 minuter i 220° i nedre delen av ugnen.
I varmluftsugn räcker det med ca 200°.
Bullarna går bra att frysa in.

FYLLNING:

Gör så här:
Blanda samman mandelmassan med hacka, och eventuellt rostad, mandel.
Rör i lite vatten så att massan får en slatare konsistens. Det är godare om den inte är så hård.
Om du vill så kan du smaksätta mandelmassan med några teskedar kardemumma och lite vaniljsocker.

Tips!
Kyl ner grädden till ca 1°.
Tillsätt ca 2 msk vatten per liter grädde (jag brukar skölja ur gräddtetran med lite vatten):
Nu är grädden kall och fetthalten har sänkts något i och med vattnet. Det gör att det nu går jättefort att vispa grädden samtidigt som den blir extra slät och fluffig!
OBS! Du måste passa att den inte blir smör, för det går fort!

Nu är det bara att skära eller klippa ut ett lock i bullen, fylla med mandelmassa och spritsa en fin ring med grädde på det hela.
På med locket och sikta över florsocker.

Lena E

Vad kan vara finare på Alla hjärtans dag än att bjuda sin vän eller sin familj på nybakade tekakor till kvällen? De här tekakorna får smak anis, fänkål och skrädmjöl. Skrädmjöl är rostat havremjöl som vi tillverkar i vår kvarn här i Järna.

Hinns det inte med idag funkar ju tekakorna också perfekt till en lyxig helgfrukost. Då kan man göra i ordning degen på kvällen och låta den kalljäsa i kylskåpet över natten och baka ut den på morgonen. Då används kall degvätska istället för varm.

Tekakor 16 st

Smält smöret och blanda det med mjölken, värm till 37 grader. Smula ner jästen i en degbunke och häll över degspadet. Stöt fänkål och anis i en mortel och tillsätt kryddorna och honungen till degspadet. Rör tills jästen och honungen har löst upp sig.

Blanda ner skrädmjölet och hälften av vetemjölet under omrörning. Tillsätt sedan resten av mjölet pö om pö under fortsatt bearbetning. Arbeta degen 5-10 minuter i maskin eller för hand. Tillsätt saltet och arbeta degen i ytterligare några minuter. Degen ska vara smidig men inte för torr.

Täck bunken med en bakduk och låt jäsa ca 40 minuter i rumstemperatur.

Stjälp upp degen på en mjölad arbetsbänk och dela den sedan i två delar. Dela varje halva i åtta bitar. Rulla varje bit till en boll och kavla sedan ut den till en rundel. Lägg tekakorna på två plåtar täckta med bakplåtspapper. Låt bröd jäsa ca 30 minuter under bakduk.

Nagga bröden med en gaffel och grädda dem sedan i mitten av ugnen på 250 grader ca 8-12 minuter. Låt dem svalna på galler under en bakduk.

Jennifer