Under mitt besök i Kina åt jag mycket god mat och fick verkligen träna mina smaklökar med nya smaker. En av de härligaste smakupplevelserna var ”Hot pot”. ”Hot pot” är en välkänd rätt från Mongoliet, som man också kan äta på andra håll i världen. Varje person får en liten gryta med kokande buljong, en så kallad hot pot (varm gryta). I grytan tillagar man på egen hand det som man väljer från det gemensamma bordet – det kan vara nudlar, grönsaker, fisk, kött och svamp. När det är färdigkokt doppar man maten i en sås som man blandat till på egen hand. Det fanns flera olika sorters nudlar att välja mellan bland annat bovetenudlar.
Bovete är en ört och är inte släkt med vete. Bovetets latinska namn är Fagopyrum esculentum. Bovetets mest kända släkting är rabarber. Bovete har små vit-rosa blommor som är mycket vackra på nära håll. Blommorna utvecklas till små pyramidformade frön med ett svart hårt skal. Namnet bovete kommer från en förenkling av ”bok-vete”: bovetets frö liknar bokollon samtidigt som att man kan använda fröet på liknande sätt som vete. Det finns flera olika arter av bovete och man tror att ”vanligt bovete”, Fagopyrum esculentum, härstammar från en vild släkting som växte i centrala och västra Kina. Bovete har odlats mycket länge, i flera tusen år, men det var först på 1300-talet som bovete kom till Europa. De flesta av oss har någon gång ätit blinier och galetter som är gjorda av bland annat bovete. Rostat bovete, kasha, är inte lika välkänt i Sverige men har också mättat många munnar.
På hösten är klimatet torrt i Inre Mongoliet. Man skördar bovetet för hand och lägger hela växten för att torka i solen.
När bovetet har torkat repas fröna bort från resten av växten för hand. Efter detta läggs de oskalade bovetefröna i rena säckar. Efter den första handrensningen finns fortfarande mycket rester av boveteplantan och andra växtdelar kvar bland fröna. Därför måste bovetet rensas ytterligare. Bovetet transporteras till en liten anläggning där det först rensas och sedan sorteras i olika storlekar. Storlekssorteringen är viktigt för att skalningen ska bli riktigt bra. Efter alla steg är bovetets frö frilagt och fröna är sorterade efter storlek.
Saltå Kvarns bovete är märkt med märkningen glutenfritt. Det betyder att bovetet är odlat, sorterat, förädlat och packat så att man minimerar kontamineringen av gluten från sådd till packning. För att få använda märkningen och skriva ”Glutenfritt” på förpackningen måste också produkten innehålla mindre än 20 ppm gluten (ppm betyder parts per million). Saltå Kvarns erfarenhet är att bovete från Kina är renare (från gluten) än bovete från Europa. På alla våra partier av bovete görs en analys för att kontrollera innehållet av gluten.
Bovete innehåller ett ämne som heter fagopyrin. Fagopyrin finns huvudsakligen i bovetets gröna delar, inte i fröet. Av stora mängder fagopyrin kan man få ”fagopyrism” vilket innebär att man blir känslig för solljus (fotosensibilisering). Om boskap betar mycket bovete kan detta ske. Därför är det inte bra att äta groddat bovete.
Saltå Kvarn har fyra olika produkter av bovete – helt bovete, krossat bovete, boveteflingor och bovetemjöl.
Åsa Lindeblad är kvalitetschef på Saltå Kvarn. Hon har ansvar för att vi och våra leverantörer lever upp till våra kvalitetskrav och trovärdighet. Hon berättar i några blogginlägg om hennes besök i Kina. Detta är del 4. Del 1 finns här: Mat från hela världen eller HUR är viktigare än VAR , del 2 här: I en galax långt, långt borta och del 3 här: Mat odlas av människor
Inlägget Bovete, urgammalt frö på frammarsch dök först upp på Saltå Kvarn.